Rejäla hästkrafter i tvåväxlad elbil

Om du söker efter en miljösmart terrängbil med bra räckvidd för under 350 000 kronor, och räknar bort förnybar diesel, är det Suzuki Vitara du letar efter. De fyrhjulsdrivna elbilarna är minst dubbelt så dyra och laddhybriderna har kort räckvidd på el.

Coronaviruset satte stopp för de internationella hojmässorna i höstas och den svenska motsvarigheten som skulle ha arrangerats i januari i år. I stället har mc-tillverkarna fått presentera sina nyheter digitalt. Trots att verksamheterna pausades har många märken lyckats ta fram nya modeller. Därför blir 2021 ändå ett hyfsat nyhetsår.

– Svenskarna har länge kört stora och tunga hojar, för långturer och semesterresor. Men i dag ser det annorlunda ut. En trend är att street och adventure fortsätter att öka sina marknadsandelar. Och motorerna är inte längre jättestora, säger Niklas Kristoffersson, vd för Moped- och motorcykelbranschens riksförbund (McRF).

Tro inte att elfordon är ett nytt påfund. De fanns redan i bilens barndom, då det inte var självklart hur bilarna skulle drivas. Till sist vann dock bensindriften över ångan och elen.

Men nu har vi återigen börjat satsa på batterier och eldrift, och det med besked. Det har också lett till nya språkliga begrepp som för den oinsatte inte alltid är så enkla att hålla isär. Och den som läser om olika bilmodeller på nätet stöter inte sällan på diverse förkortningar som kan kännas förbryllande.

Intresset för gamla traktorer har stigit de senaste 20–25 åren. Veterantraktorklubbar finns över hela landet. Gotlands veterantraktorklubb bildades 1995 och sedan 2004 är Christer Karlström ordförande för klubben som i dag har 144 medlemmar. Till veterantraktorer räknas de som är 30 år eller äldre.

– Jag är bondpojk och har alltid varit fascinerad av traktorer, säger Christer som 1966 började utbilda sig till lantbruksmaskinsreparatör. Sedan 1975 har han drivit bilverkstad i Fole norr om Visby.

Jag fäller ner suffletten i den kalla decemberluften och funderar på om det är V8- eller W12-motorn jag helst skulle vilja ha under huven, men blir avbruten i mitt dagdrömmande.

– Flytta på din förbannade leksak! gormar en okänd människa till mig.

Några som tar det hala väglaget på största allvar är Viveca Wallqvist och Abhilash Sugunan på det statliga forskningsinstitutet Rise i Stockholm.

– Nu när temperaturen oftare varierar mellan plus- och minusgrader krävs det fler typer av insatser, säger Viveca Wallqvist.

Inom modevärlden är det vanligt att man breddar varumärken genom olika linjer – tänk Gucci basic, Gucci eko, Gucci premium – för att attrahera kunder med varierad köpkraft. Men i motorvärlden kommer jag inte på ett enda exempel där man har knoppat av en underlinje som har blivit ett eget varumärke. Nyligen gick Volvo och Polestar skilda vägar och nu gör Seat likadant med Cupra.

Det nya emblemet påminner lite om Stålmannens symbol. Cupra vill vara snabb, rolig och snygg. Och vem vill inte vara det?

Teknik på fyra hjul. Så betraktas bilen oftast i dag. Annat var det under bilismens gyllene era för 50–60 år sedan. Då sågs fordonen som skulpturer av stål, plåt och krom. De fick kosta mycket att utveckla och företagen var inte lika begränsade av tekniska krav. Det fanns nästan inga gränser för hur de kunde se ut.

Bilen fann sin moderna skepnad under 1930-talet. Då blev även designen av vardagsfordonen viktig. Formgivarna influerades av bland annat flygplan och båtar, vilket återspeglades i ekipagens linjespel.