Replik på ledare 2/3 ”Viktiga samhällsnyttor”: Katarina Erlingson pläderar i sin ledare för byggandet av höghastighetsbanor. Hon menar att individers eller gruppers behov kan hamna i konflikt med samhällsnyttan och att regeringen inte skall böja sig för protesterna mot banorna.

Det gäller att noggrant överväga vad som är det gemensamma bästa när det gäller höghastighetsbanor. När enskilda medborgare och företagare inom jord- och skogsbruk, besöksnäring och tillhörande företagsamheter invänder kan det inte reduceras till ”enskilda fall”. Deras sammantagna verksamheter utgör en samhällsekonomisk nytta. Nyttan omöjliggörs med banorna genom Skåne och på andra håll i landet, då deras påverkan på hela samhällen, landskap och natur blir oåterkallelig.

Att som Erlingson tala om att ”köra över de enskilda fallen” och påstå att de som argumenterar mot projektet är de som ”klarar att skrika högst” är en felbedömning. En bred allmänhet är engagerad i motståndet mot banan och här ingår många med kvalificerade kompetenser inom ekonomi, teknik, naturvetenskap och samhällsvetenskap. Argumenten mot banan är sakligt grundade.

Ett huvudargument för banorna är att de ska bidra till uppfyllandet av de internationella och nationella klimatmålen. Argumentationen mot utgår från källor som visar att det inte kommer att bli som förespråkarna föreställer sig. Det krävs mängder av byggnadsmaterial och transporter under decennier av konstruktionsarbete, vilket kommer att resultera i förödande exploateringar av naturresurser och omfattande utsläpp av koldioxid.

Inte heller är projektet samhällsekonomiskt hanterbart. Häromdagen redovisade Trafikverket beräkningar som visar att det blir enormt kostsamt. Det beror inte minst på att den tänkta tillväxten i orter längs hela banan, i enlighet med Sverigeförhandlingarna, förutsätter flera och centrala stationslägen. Erlingson talar därför om ”okonventionella lösningar” och det vore värdefullt att få veta vad som avses med det: Ska staten ta lån internationellt? Ska ett internationellt konsortium efter upphandling bygga och driva banorna? Vad är det Erlingson tänker sig här?

Katarina Erlingson verkar i sin avslutning vara orolig för att enigheten är vacklande inom de partier som på riksnivå och i januariavtalet är för höghastighetsbanorna. Debatten de senaste dagarna visar att den oron är befogad. Erlingson riktar sig därför direkt till regeringen och de partipolitiskt aktiva med uppmaningen att inte vara ”rädda politiker som saknar ryggrad”, eftersom de måste kunna ”stå upp mot kampanjer i sociala medier och inte falla till föga för en förment folkstorm”.

Likväl knyts just nu breda kontakter för motstånd mot banorna längs hela deras längd.

Johan Elmfeldt Ask,

Svalövs kommun