Framsteg och bakslag efter invasionen
Afghanistans moderna historia är präglad av utländska interventioner och tillbakadraganden. Den ständiga oron har gjort det svårt att etablera några starka samhälleliga institutioner. De försök som gjorts efter att talibanerna störtades i den USA-ledda invasionen 2001 har rönt försiktiga framsteg.
Trots att kriget fortgått har flera president- och parlamentsval hållits, även om de kännetecknats av våld, lågt valdeltagande och fusk. Den brokiga regering som består av representanter från flera olika etniska grupper har trots allt lyckats hålla ihop hyfsat.
En avgörande förändring är att kvinnor – som under talibanerna hölls borta från samhällslivet – tagit plats i politiken, både på regeringsnivå och, med hjälp av kvotering, i parlamentet och provinsråden.
Den kanske tydligaste förändringen är att fler barn nu kan gå i skolan. I det sargade samhälle som talibanerna styrde över tros de skolor som fanns ha haft omkring en miljon elever, varav nästan samtliga pojkar. Efter åratal av investeringar i att bygga upp utbildningsväsendet – och slopandet av förbudet för flickor att gå i skolan – är antalet skolbarn i dag nio gånger så många, enligt officiella siffror.
Uppemot 40 procent beräknas vara flickor.
Dessutom har högre, universitetsliknande utbildningar kunnat upprättas i de stora städerna.
– Att utbilda människor har varit en viktig del i arbetet med att bygga upp den allmänna kapaciteten i landet, säger Helene Lackenbauer, Afghanistankännare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
I fattiga områden på landsbygden är det dock få som har möjlighet att fullborda grundskolan. Krig har också tvingat flera skolor att stänga och många föräldrar vågar inte skicka iväg sina barn på grund av säkerhetssituationen. Omkring 3,7 miljoner barn går inte i skolan, enligt Unicef.
Tillgången till hälso- och sjukvård har förbättrats och många afghaner har i dag något närmare till en vårdcentral. Internationellt stöd har stärkt samhällets kapacitet att leverera sjukvård, även om många kliniker fortfarande drivs av humanitära organisationer.
Medellivslängden har ökat betydligt.
– Dessutom har mödradödligheten gått ner, vilket är en viktig indikator för utveckling, säger Helene Lackenbauer.
Efter att talibanerna störtats hölls, i december 2001, en konferens i tyska Bonn för att bestämma hur landet skulle återuppbyggas och styras. Men en av de viktigaste aktörerna bjöds inte in.
– Amerikanerna vägrade låta talibanerna vara med. Därmed kunde det inte bli något avtal mellan de viktigaste stridande parterna, säger Helene Lackenbauer.
– Man missade möjligheten att få till stånd en samhällsordning som kanske inte hade varit optimal, men som hade gett ett fredligare samhälle.
Konflikterna kom att fortgå år efter år och har skördat uppemot 40 000 civila afghaners liv.
Planerna från Bonn om att på kort tid tvinga fram en ny stat enligt västlig modell, utan större hänsyn till förutsättningarna i Afghanistan, har kritiserats av flera bedömare.
– Förändring måste ägas av dem som ska leva i det samhälle som ska ändras, säger Helene Lackenbauer.
Pengar till statsbyggande insatser fanns det länge gott om – men inte kunskap om hur de kunde användas på bästa sätt, påpekar Lackenbauer.
– De utländska aktörerna förstod Afghanistan alldeles för dåligt, hade för lite kunskap om dynamiken som fanns mellan olika grupper och som var avgörande för samhällsstyrningen.
– Om man inte kan och förstår samhället i grunden är det väldigt svårt att göra militära interventioner på det sätt man har gjort.
Mattias Mächs/TT
Fakta: USA och kriget i Afghanistan
Den 1 maj inleds de amerikanska truppernas tillbakadragande från Afghanistan. De sista soldaterna ska ha lämnat före den 11 september. Datumet markerar exakt 20 år sedan terrorrörelsen al-Qaidas attack mot World Trade Center i New York och försvarshögkvarteret Pentagon i Washington DC. Som följd inledde USA en militär intervention i Afghanistan, för att driva ut al-Qaida.
Bara några minuter efter det att president Joe Biden den 14 april meddelat att USA dra sig tillbaka från Afghanistan kom ett uttalande från Nato om att även de andra medlemsländerna inleder reträtten den 1 maj. I Natos insats i Afghanistan ingår sammanlagt 9 600 utländska soldater varav mellan mellan 2 500 och 3 000 är amerikanska.
När de sista amerikanska soldaterna lämnar Afghanistan innebär det också slutet på USA:s längst löpande militära insats.
Kriget har kostat USA över 2 000 miljarder dollar och över 2 400 stupade amerikanska soldater. Enligt FN har över 100 000 civila dödats eller skadats i striderna i landet.
Kritik har uttalats både i USA och internationellt om att en fullständig amerikansk reträtt hotar att förvärra läget i det av våld, oro och motsättningar präglade Afghanistan. USA:s försvarsminister Lloyd Austin har lovat ekonomiskt stöd till de afghanska säkerhetsstyrkorna.
