Global standard nytt hopp i kamp mot matsvinn
17 procent av all mat världen över – motsvarande runt 23 miljoner fullastade lastbilar – hamnade i sopkorgar 2019, enligt en ny FN-studie. Matsvinnet i hemmen utgör drygt hälften av de totala 931 miljoner ton som går förlorade varje år. Samtidigt går nästan 700 miljoner människor till sängs hungriga varje dag.
Det globala standardiseringsorganet ISO har nu beslutat att bilda en särskild grupp med uppdrag att ta fram standarder som definierar och underlättar arbetet mot matsvinn. Lorena Olivares, projektledare på Svenska institutet för standarder (Sis) uppger att det kommer att bli den första så kallade ISO-standarden inom området.
– En ISO-standard sätter normen världen över. Det innebär att alla länder kan arbeta på samma sätt, mäta på samma sätt och jämföra resultat mycket bättre, säger hon.
Bidra till lika villkor
På hemmaplan motsvarar matsvinnet ungefär 95 kilo per person och år, enligt siffror från Naturvårdsverket. Sverige var ett av de länder som ställde sig positiva till bildandet av en internationell grupp som ska arbeta fram de nya måtten.
Att ta fram en global standard handlar om att skapa tydliga spelregler för alla aktörer i frågan, bland annat genom en gemensam terminologi, säger Lorena Olivares.
– Det är viktigt att vi pratar samma språk gällande de här frågorna. I dag kanske inte matsvinn betyder samma sak i exempelvis USA eller Australien som det gör i Sverige. Många länder har heller inte de resurser som krävs för att ta fram egna lösningar på de utmaningar som finns – en ISO-standard kommer bidra till att alla kan arbeta på lika villkor.
Viktigt för klimatet
Ett av FN:s hållbarhetsmål är att halvera det globala matsvinnet till år 2030. Enligt FN:s miljöprogram Unep skulle minskat matsvinn leda till minskade utsläpp av växthusgaser, reducerad skövling av höga naturvärden och ökad tillgänglighet av mat.
En enhetlig standard världen över för att kunna mäta svinnet är ett viktigt steg för att uppfylla FN-målet, anser Lorena Olivares.
– Det kan också innebära ett första steg mot en standard för certifiering, för att kunna visa att man som exempelvis företag jobbar med matsvinn och har uppnått vissa mål. Framför allt ser jag vikten av att kunna följa upp och mäta framsteg, säger hon.
Mia Holmberg Karlsson/TT
Fakta: Så minskar du matsvinnet
Ställ matvaror med kort hållbarhet tillgängligt så du kommer ihåg att använda dem.
Är någon matvara på väg att gå ut går det ofta att frysa den. Mjölk, grädde, ost och matrester går utmärkt att frysa in.
Matvaror som snabbt förfars är bättre att köpa lite av, tänk på att inte köpa mer än du kommer hinna göra av med.
Livsmedelsverket rekommenderar en kyltemperatur på +4 grader och -18 i frysen. Kött och fisk ska stå på den kallaste platsen i kylskåpet och går också bra att frysa.
Lukta och smaka, ägg håller många veckor från bäst före-datum och även mjölk som förvaras i kylen och inte står framme långa stunder håller ofta längre än bäst före-datumet.
Matrester kan bli nya maträtter – risotto, wok och pyttipanna går utmärkt att laga på mat som blivit över. Skrumpna grönsaker går att använda i paj, grytor och soppor.
Källa: Livsmedelsverket
