Annons

Tonat pressglas med historia

Det är 140 år sedan Iittala glasbruk grundades. Sedan dess har det finska företaget försett oss med åtskilliga vardagsklassiker i tonat glas, men också uttrycksfulla samlarföremål.
–  De har haft en förmåga att både förvalta sitt arv och förnya det, säger Viveka Carlsson på magasinet Scandinavian Retro.
Publicerad 9 maj 2021 • Uppdaterad 24 november 2021
Vid glashyttan i Notsjö (Nuutajärvi), som är en del av Iittala, tillverkas fortfarande Oiva Toikkas färgstarka fåglar. Han skapade dem redan på 1970-talet.
Vid glashyttan i Notsjö (Nuutajärvi), som är en del av Iittala, tillverkas fortfarande Oiva Toikkas färgstarka fåglar. Han skapade dem redan på 1970-talet.Foto: Timo Junttila

Med klassiker som Aalto-vasen, Kastehelmi-glas och Toikka-fåglar har finsk design hamnat på världskartan. Många av serviserna, skålarna och glasen är en självklar del av det finländska folkets vardag, och det är ett företag med anor.

Mariana Johansson är svag för ljusstakarna Kastehelmi som Oiva Toikka har gjort. ”Skulle jag tröttna har de ju ett andrahandsvärde och är bara att sälja”, säger hon.
Mariana Johansson är svag för ljusstakarna Kastehelmi som Oiva Toikka har gjort. ”Skulle jag tröttna har de ju ett andrahandsvärde och är bara att sälja”, säger hon.Foto: Tomas Bergman

Iittala grundades 1881 i den sydfinska byn med samma namn. Först var det ett renodlat glasbruk, men senare breddade man utbudet till att också innefatta bruksföremål som serviser, bestick och grytor.

Annons

–  Finsk design är väldigt präglad av landets tuffa historia. Det finns en enorm stolthet över framgångsrika företag som Artek, Marimekko och Iittala, säger chefredaktör Viveca Carlsson, som har ett stort intresse för design och dess historia.

Efter frigörelsen från Ryssland, inbördeskriget och världskrigen fanns ett stort behov av att formulera det finska. Man tog avstamp i hantverksrörelsen och kombinerade det med inspiration från naturen.

–  Precis som den svenska designen präglas den finska av ljusa träslag och avskalade och enkla former.

Formgivarna deltog med liv och lust i nationsbyggandet och såg det som sin uppgift att förse medborgarna med de vardagsföremål som behövdes när ekonomin växte och samhället moderniserades.

–  På 1950-talet vann Iittala många internationella priser för exklusivt konstglas. Men det var först på 1960- och 1970-talen, med rustika glasserviser som Timo Sarpanevas Ultima Thule och Festivo-ljustakar, som de hittade in i svenska hem.

Dukning med bland annat Alvar Aaltos böljande tallrik och glas ur Kastehelmi-serien.
Dukning med bland annat Alvar Aaltos böljande tallrik och glas ur Kastehelmi-serien.Foto: Shutterstock

Iittala satsade tidigt på enkel och stilren form, något som låg helt rätt i tiden. Ett annat lyckat grepp var att man knöt begåvade formgivare till sig och förenade deras kreativitet med sina skickliga glasblåsare. Ofta hittade man spännande samarbeten genom att utlysa designtävlingar.

Ett sådant fruktbart kompanjonskap var det med formgivaren Aino Aalto. År 1932 ville Iittala hitta nya modeller i pressat glas som skulle passa bättre i de mindre köken som urbaniseringen i Finland hade medfört. Aaltos glas Bölgeblick vann första pris. Glasserien är fortfarande i produktion, men går i dag under namnet Aino Aalto.

Ainos man, formgivaren Alvar Aalto, samarbetade också med Iittala i många år. Han deltog i designtävlingen 1936 när företaget sökte efter innovativa glasobjekt att ställa ut på Finska Paviljongen under världsutställningen i Paris 1937. Det var då den ikoniska Aalto-vasen föddes, vars organiska form ska vara inspirerad av Finlands sjöar och böljande strandlinjer.

Under efterkrigsåren, en period som brukar kallas finsk designs guldålder, jobbade flera namnkunniga formgivare åt de glasbruk som numera finns samlade under namnet Iittala. Tapio Wirkkala hos Iittala, och Kaj Franck och Oiva Toikka på Notsjö (Nuutajärvi) var några av dem. Tapio och Kaj ska ha sökt enkelhet och ville skapa tidlösa och avskalade föremål.

Oiva Toikka avvek från det. Han inspirerades i stället av folkkonst, finska sagor och andra, främmande kulturer.

Annons

–  I början av 1970-talet skapade han konstföremål i form av färgstarka och fantasifulla glasfåglar. De är hett eftertraktade på samlarmarknaden, i synnerhet i Finland och Japan, säger Viveca Carlsson.

Kastehelmi ljuslyktor och skålar. Idén till mönstret fick Oiva Toikka av en pärlas form.
Kastehelmi ljuslyktor och skålar. Idén till mönstret fick Oiva Toikka av en pärlas form.Foto: Shutterstock

Oiva Toikka ligger också bakom en annan långkörare: Kastehelmi, som betyder daggdroppe på svenska. ”Ett pressat föremål känns ganska tungt. Jag ville lätta upp det genom att använda reliefyta. Mönstret kom från en pärlas vackra form”, sade han själv om sin skapelse i en informationsfilm från Iittala.

Dekorationen dolde också delningslinjerna från formen som glaset pressats i.

En som är förtjust i de färgglada glaslyktorna från serien är Mariana Johansson från Luleå. Hon har samlat på sig ett 20-tal i olika kulörer.

–  Det började med att jag fick ett par i present. Jag gillar de klara färgerna och att de passar både till vardag och fest – oavsett årstid, säger hon.

Sedan det första paret har hon utökat samlingen på egen hand, ibland via fynd på auktionssajter. Mariana har även andra saker från Iittala, bland annat Klaus Haapaniemis ugglemuggar från Taika-serien och några Festivo-ljusstakar.

–  Jag gillar den klassiska och avskalade designen i kombination med de starka färgerna. Att ha flera skapar en enhetlighet – fast de är i olika färger. De små dropparna ger ett otroligt fint skuggspel när ljusen är tända, säger hon.

Lisa Wallström/TT

Fem viktiga formgivare

Vann 1932 första pris i Iittalas designtävling med sin glasserie Bölgeblick. Formen är inspirerad av de cirklar som bildas när en sten kastas i vattnet. Serien finns fortfarande i bruk, men under namnet Aino Aalto. Hennes samarbete med Iittala blev ett av de mest framgångsrika.

Även Ainos make Alvar samarbetade med Iittala under många år. Han deltog i designtävlingen 1936 när företaget sökte efter innovativa glasobjekt att ställa ut under världsutställningen i Paris 1937. Under arbetsnamnet Eskimokvinnans skinnbyxor föddes den numera ikoniska Aalto-vasen.

År 1964 skapade Oiva Toikka succén Kastehelmi, daggdroppe på svenska. Serien var i produktion i mer än 20 år. 2010 återinfördes den för att fira 50-årsjubileet av Oivas Toikkas arbete och den produceras fortfarande.

Skapade den klassiska Ultima Thule-serien i slutet av 1960-talet. Han var inspirerad av den is som smälter. De räfflade, knottriga formerna kom till genom när han skar i en gjutform.

Han kallades ofta för ”samvetet inom finsk form” på grund av att han alltid strävade efter att skapa formsäkra serviser som alla skulle ha råd med. Succéer som Teema och Kartio är resultatet. (TT)

Källa: Designmuseo.fi, Iittala.com, Bukowskis.

En klassisk Aalto-vas blir till. I dag är den ett av världens mest kända glasföremål.
En klassisk Aalto-vas blir till. I dag är den ett av världens mest kända glasföremål.Foto: Agency Leroy

Annons

Viveca Carlsson, chefredaktör på Scandinavian Retro.
Viveca Carlsson, chefredaktör på Scandinavian Retro.Foto: Egmont Publishing

Ljuset reflekteras fint i ljusstakarna ”Kastehelmi”, som betyder daggdroppe på svenska.
Ljuset reflekteras fint i ljusstakarna ”Kastehelmi”, som betyder daggdroppe på svenska.Foto: Tomas Bergman
Ljuset reflekteras fint i ljusstakarna ”Kastehelmi”, som betyder daggdroppe på svenska.
Ljuset reflekteras fint i ljusstakarna ”Kastehelmi”, som betyder daggdroppe på svenska.Foto: Tomas Bergman

Toikkas kända fåglar är eftertraktade samlarobjekt.
Toikkas kända fåglar är eftertraktade samlarobjekt.Foto: Fiskars Finland Oy

Aalto-vasen lovordades när den kom 1936, men den slog inte igenom förrän på 1980-talet. På bilden syns också en smal glaskanna av Nanny Still och en Kastehelmi-burk.
Aalto-vasen lovordades när den kom 1936, men den slog inte igenom förrän på 1980-talet. På bilden syns också en smal glaskanna av Nanny Still och en Kastehelmi-burk.Foto: Lisa Wallström
Glasen och skålarna är från Aino Aalto serie Bölgeblick, som heter Aino Aalto i dag. Karaffen är från Kaj Francks Kartio-serie och vinglaset från Alfredo Häberlis serie Essence.
Glasen och skålarna är från Aino Aalto serie Bölgeblick, som heter Aino Aalto i dag. Karaffen är från Kaj Francks Kartio-serie och vinglaset från Alfredo Häberlis serie Essence.Foto: Lisa Wallström

Finsk design är väldigt präglad av landets tuffa historia.

Aino Aalto (1894–1949)

Alvar Aalto (1898–1976)

Oiva Toikka (1931–2019)

Tapio Wirkkala (1915–1985)

Kaj Franck (1911–1989)

Paret Alvar och Aino Aalto skapade flera storsäljare.
Paret Alvar och Aino Aalto skapade flera storsäljare.Foto: Fiskars Finland Oy
Oiva Toikka ligger bakom Toikka-fåglarna och Kastehelmi.
Oiva Toikka ligger bakom Toikka-fåglarna och Kastehelmi.Foto: Fiskars Finland Oy
Tapio Wirkkala skapade den klassiska Ultima Thule-serien.
Tapio Wirkkala skapade den klassiska Ultima Thule-serien.Foto: Osmo Thiel
Kaj Franck ligger bland annat bakom serviser som Teema och Kartio.
Kaj Franck ligger bland annat bakom serviser som Teema och Kartio.Foto: Fiskars Finland Oy
Aktuell utställning

Designmuseum i Helsingfors uppmärksammar Iittalas 140 år med utställningen ”Iittala – Kalejdoskop: från naturen till kulturen”.

Den utgår från museets stora Iittala-samling, som omfattar över 10 000 föremål samt ett digert text- och bildarkiv.

Utställningen pågår mellan den 26 mars och 19 september 2021. (TT)

TT
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons