Jakt- och fiskerätter högst upp på agendan
Regeringen ser det som angeläget att prioritera frågorna kring jakt- och fiskerätten och begär att dessa ska utredas skyndsamt. Ett delbetänkande från den parlamentariska kommittén som ska utreda rennäringslagen ska vara klart senast den 21 november nästa år.
Kommittédirektiven, som regeringen beslutar om på torsdagen, är omfattande. Förutom samebyarnas ensamrätt till jakt och fiske, ska utredningen bland annat se över vad som gäller för samer som inte är medlemmar i samebyar, samt se över bestämmelser om skydd mot intrång i renskötselsrätten.
Statens rättigheter och skyldigheter vad gäller att bedriva vilt- och fiskevård är ett annat exempel på sådant som ska tas upp, enligt landsbygdsminister Jennie Nilsson (S).
Medlemskap analyseras
Samtidigt ska Sametinget i nära dialog med samebyarna analysera hur byarnas interna organisation, beslutsfattande och regler för medlemskap ska utformas.
– Det är ett stort och viktigt arbete som kommer att beröra många människor. Vi är måna om att ha en öppen och inkluderande process hela vägen, säger Jennie Nilsson.
– Lagstiftningen har många år på nacken. Exempelvis måste man titta på vilka rättigheter och skyldigheter som tillkommit.
Ambitionen är att den parlamentariska kommittén, som kommer att ledas av Eric M Runesson, justitieråd i Högsta domstolen, ska kunna ha ett första möte i sommar.
Kommittén har fått fyra år på sig att arbeta, förutom den del som rör Girjasdomen.
Reda ut frågetecken
Girjas sameby vann mot staten i Högsta domstolen i januari förra året. Domen innebär att samebyn, och inte länsstyrelsen, har rätt att bestämma över vilka som får jaga och fiska på dess områden.
Girjasdomen var väldigt omfattande. Domstolsutslaget var tydligt, men väckte enligt ministern många nya frågetecken.
– Jag hoppas framför allt att man ska hitta konstruktiva och balanserade förslag som hanterar eventuella intressekonflikter. Att man skapar tydlighet både kring rättigheter och skyldigheter kring de frågor som berörs av utredningen. Jag hoppas det ska bli brett förankrat, bli långsiktiga beslut som håller över tid, säger Jennie Nilsson.
Katri Artta Svarfvar/TT
Sedan 1993 har allmänheten haft möjlighet att jaga i större delen av den svenska fjällkedjan. De statliga länsstyrelserna sköter tillstånd och återrapportering.
Den fria småviltjakten har lett till upprepade protester från samerna. De har bland annat hävdat att de är bäst lämpade att avgöra var jakt kan ske utan att störa renarna.
Girjas sameby, med stöd av Svenska samernas riksförbund, stämde staten 2009. Rättegången i Gällivare tingsrätt hölls sex år senare.
Girjas yrkade på att ensamt få styra över jakten och fisket inom samebyns område ovan odlingsgränsen. Tingsrätten gav samebyn rätt i sin dom i februari 2016.
Medan samiska representanter fällde glädjetårar över domen kom oroliga kommentarer från jägarhåll, som befarade att småviltjakten skulle begränsas eller bli mycket dyrare med samisk beslutanderätt.
Staten överklagade domen och hovrättsförhandlingar hölls i slutet av 2017. Hovrätten meddelade sin dom den 23 januari 2018, där de kom fram till att Girjas har större rätt än staten till jakten och fisket inom samebyns område, men att samebyn inte har rätt att utan statens samtycke upplåta jakt- och fiskerätt.
Domen uppfattades av många som otydlig och överklagades av båda parter. I september 2018 beviljades målet prövningstillstånd i Högsta domstolen. Huvudförhandlingen pågick i sex veckor och avslutades i oktober 2019, tio år efter att processen inletts i Gällivare tingsrätt.
I domen gav Högsta domstolen Girjas sameby rätt, och slog fast att det är samebyn, inte staten, som har upplåtelserätt till småviltjakt och fiske.
