Utrikes

20 pilgrimer döda efter bussolycka i Pakistan

Pilgrimerna ska enligt uppgifter från myndigheterna ha färdats på bussens tak när olyckan skedde. Arkivbild. Bussen på bilden har inget med olyckan att göra.
Foto: K.M.Chaudary/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Minst 20 människor har omkommit, och flera skadats, i sydvästra Pakistan när deras buss körde av vägen, det uppger lokala myndigheter.

Bussen ska ha transporterat pilgrimer från provinsen Sidh på väg hem från en religiös festival tillägnad ett muslimskt helgon. Under morgonen mellan torsdagen och fredagen körde bussen av vägen och ner i ett dike i hög hastighet. Olyckan skedde i Khuzdar-distriktet i gränsprovinsen Balochistan.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Rättegång inledd mot jordanska maktkritiker

Kritiker av regimen under kung Abdullah II i Jordanien ställs inför rätta. Arkivbild.
Foto: Alex Brandon/AP/TT
Utrikes
Utrikes

En tidigare kunglig domare och finansminister samt en lågt rankad medlem i Jordaniens kungahus har förklarat sig icke skyldiga till anklagelserna om att ha agiterat för att destabilisera monarkin.

Rättegången mot dem inleddes på måndagen.

Bassem Awadallah spelade en viktig roll i satsningen på att liberalisera Jordaniens ekonomi. Sherif Hassan Zaid är en avlägsen släkting till kung Abdullah II. De greps i april i samband med att kungens yngre halvbror prins Hamza sattes i husarrest för att ha kritiserat maktstyre och korruption inom landets ledning.

Flera av dem som ingick i Hamzas krets har fängslats, bland annat efter anklagelser om samröre med utländska kontakter samt försök att rucka stabiliteten i landet.

Rättsprocessen mot Hamza lades ned sedan han gjort avbön och lovat kungen sin lojalitet.

Utrikes

Fransk högervind efter bakslag för Macron

En kvinna har slagit sig ner framför valaffischer i Marseille i södra Frankrike. Deltagandet i söndagens regionalval var lågt.
Foto: Daniel Cole/AP/TT
Utrikes
Utrikes Frankrikes gamla partier lever än.
Framgångarna i regionalvalen väcker hopp hos både högern och socialisterna inför nästa års kamp om presidentposten.

Med ett rekordlågt valdeltagande på bara 34 procent bjöd de franska regionalvalen i söndags på en rad oväntade förskjutningar.

Det drabbade inte minst högerextrema Nationell samling (RN), som på förhand toppade opinionsmätningarna i nästan hälften av regionerna i det egentliga Frankrike. Men när väljarna stannade hemma blev resultaten inte alls så bra som partiledaren Marine Le Pen hade hoppats.

Bara i en enda region, sydfranska Provences-Alpes-Côte d'Azur, ligger RN:s kandidat i ledning inför slutomgången – och det sker dessutom med betydligt knappare marginal än väntat.

– En medborgerlig katastrof, sade Le Pen till sina anhängare om valdeltagandet i den första omgången och manade att inte sitta hemma i den avgörande slutomgången på söndag.

Svårt för Macron

Bistra miner råder även hos president Emmanuel Macrons parti Republiken på väg (LREM), med klart sämre resultat än väntat.

– Naturligtvis, svarade inrikesminister Gérald Darmanin när fransk tv frågade honom om resultatet är ett misslyckande.

Han försökte ändå tona ned regionalvalets betydelse för frågan om Macron fortsatt kan hoppas på att bli omvald som president under våren 2022.

– Demokrati betyder att man ibland förlorar val. Låt oss inte dra några snabba slutsatser inför presidentvalet, sade Darmanin enligt nyhetsbyrån Reuters.

Framåt för högern

Den första valomgångens vinnare var i stället Frankrikes gamla traditionella partier. Trots låga nationella opinionssiffror gick det bättre än väntat för kandidaterna från konservativa Republikanerna (LR) och socialdemokratiska Socialistpartiet (PS).

Flera tunga LR-ledare hoppas nu att deras regionala framgångar ska öka chanserna för dem att få kandidera även i presidentvalet.

– Vi har visat genom engagerat och konsekvent arbete att politiken inte är död och att den fortfarande tjänar en uppgift för att göra livet bättre, talade nordfranske LR-ledaren Xavier Bertrand till sina anhängare på valkvällen.

Wiktor Nummelin/TT

FAKTA

Fakta: Frankrikes regionalval

Årets franska regionalval inleddes med en första omgång den 20 juni och avslutas med omgång två den 27 juni.

I slutomgången deltar de partilistor som fått minst tio procent av rösterna i första omgången. De som fått minst 5 procent tillåts i sin tur gå ihop med någon annan.

Den lista som får flest röster i slutomgången får sedan automatiskt en extra tilldelning på 25 procent av mandaten, oavsett röstetal, för att säkra en stabil majoritet.

Regionerna bestämmer bland annat över företagsstöd, regional kollektivtrafik och gymnasieskolor.

Totalt har Frankrike i dag 18 regioner, varav 13 i Europa.

Utrikes

Förlorare erkänner inte Armenienvalets utgång

Armeniens premiärminister Nikol Pasjinjan lägger sin röst.
Foto: Tigran Mehrabyan/AP/TT
Utrikes
Utrikes Premiärminister Nikol Pasjinjans parti har fått 53,9 procent av rösterna i Armeniens extraval.
Det är långt fler än den Rysslandsvänliga utmanarens allians, som inte erkänner resultatet utan vill överklaga det till författningsdomstolen.

Hela 21 partier fanns representerade i söndagens extraval. Men det har främst setts som en uppgörelse mellan den 46-årige premiärministern Nikol Pasjinjan och den 66-årige ex-presidenten Robert Kotjarjan. De har båda lockat jublande anhängare till sina möten under valrörelsen.

Och när röstsedlarna från alla valdistrikt räknats färdigt står det klart att Pasjinjans parti Civilt kontrakt fått 53,9 procent av rösterna. Det är långt fler än Kotjarjans Armeniska alliansen, som har fått 21 procent av rösterna.

"Övertygande seger"

Ett parti eller en allians behöver vinna minst 50 procent av platserna i parlamentet, plus en, för att kunna bilda regering.

– Vi vet redan att vi vann en övertygande seger i valet och vi kommer att ha en övertygande majoritet i parlamentet, sade Pasjinjan redan timmar tidigare när de första siffrorna hade tickat in.

I ett tal som sändes på Pasjinjans Facebooksida uppmanade han sina anhängare att samlas i huvudstaden Jerevan på måndagskvällen.

– Det armeniska folket gav Civilt kontrakt mandat att leda landet och mig personligen mandat att leda landet som premiärminister.

Kotjarjan och hans allians erkänner inte resultatet, då man hävdar att fusk har förekommit. Man planerar nu att överklaga saken till författningsdomstolen, enligt den ryska nyhetsbyrån Tass.

Observatörer från Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) anser dock att valen var demokratiska, och konstaterar att "röstandet gick bra och var i hög grad transparent", samt att "grundläggande friheter som är centrala i demokratiska val respekterades i stort".

Trots värmeböljan har nära 50 procent av väljarkåren röstat, enligt valmyndigheterna.

Krig utlöste kris

Extravalet är en direkt konsekvens av kriget i Nagorno-Karabach förra hösten och kan få betydande följder i regionen.

Kriget mot Azerbajdzjan resulterade i inrikespolitisk kris i Armenien. Pasjinjan förlorade mycket av sin strålglans efter vad som sågs som ett nederlag i kriget mot ärkefienden och han tvingades att utlysa det extraval som hölls i söndags.

Valkampanjen har präglats av ett högt tonläge.

Kritikerna anklagar Pasjinjan för att ha varit eftergiven gentemot Azerbajdzjan genom att ge upp territorium i och omkring Nagorno-Karabach. Premiärministern har försvarat sig med att han var tvungen att gå med på det av Ryssland framförhandlade avtalet om vapenvila för att undvika ytterligare blodsspillan och territoriella förluster.

Över 6 500 människor dödades i kriget, enligt officiella uppgifter från Armenien och Azerbajdzjan.

Pasjinjan kom till makten 2018 efter att ha lett stora fredliga protester mot korruption. Armenien fick beröm av en rad länder för de val som genomfördes senare samma år och som betraktats som fria och rättvisa.

FAKTA

Fakta: Konflikten i Nagorno-Karabach

Både Armenien och Azerbajdzjan gör historiska anspråk på Nagorno-Karabach.

Strider mellan de två länderna utbröt längs Nagorno-Karabachs gräns i juli förra året och eskalerade i september.

En överenskommelse om vapenvila nåddes under ryskt inflytande i oktober.

Men konflikten om Nagorno-Karabach har historiska rötter. Hela området hamnade under ryskt styre i början av 1800-talet, och efter den ryska revolutionen 1917 blev det en autonom region i Azerbajdzjan.

Krig utbröt 1991 mellan Armenien och Azerbajdzjan sedan länderna utropat sig som självständiga stater i samband med Sovjetunionens kollaps. Uppemot 30 000 människor, framför allt azerier, dog i kriget som pågick fram till 1994.

Nagorno-Karabach förklarade sig också självständigt 1991, vilket dock inte erkänts av omvärlden. Området tillhör formellt Azerbajdzjan, men majoriteten av de 150 000 invånarna är armenier.

Källor: Landguiden/UI, NE och CIA Factbook

Utrikes

Medier: Hongkongtidning kan tystna på onsdag

En gatuförsäljare med Apple Daily i Hongkong i fredags.
Foto: Vincent Yu/AP/TT
Utrikes
Utrikes Den prodemokratiska Hongkongtidningen Apple Daily kan lägga ner arbetet redan på onsdag. Det rapporterar lokala medier sedan de flesta anställda har sagt upp sig.

Förra veckan slog polisen till mot redaktionen och myndigheterna har frusit tidningens tillgångar. Det gör att Apple Daily bara har dagar kvar innan resurserna tar slut, varnar Mark Simon, rådgivare till den fängslade ägaren Jimmy Lai.

– Vi trodde att vi skulle kunna klara oss till slutet av månaden, men det blir bara svårare och svårare. Nu handlar det om ett par dagar, säger han.

På fredag ska styrelsen samlas för att fatta beslut om huruvida Apple Daily ska läggas ned. Men redan på onsdag kommer tabloidtidningen och dess nätupplaga att tystna eftersom de flesta anställda har sagt upp sig, rapporterar lokala medier.

Chefer greps

Fem av tidningens chefer greps vid ett tillslag mot redaktionen i torsdags. Fler än 500 poliser deltog i tillslaget, som har lett till kraftig internationell kritik och ses som ett led i att regimen i Peking skärper sitt grepp över Hongkong.

Tre av cheferna släpptes mot borgen i fredags i väntan på vidare utredningar medan två chefer har nekats borgen och hålls i förvar. De anklagas för att ha samarbetat med utländska krafter och för att ha underminerat Kinas nationella säkerhet, i samband med en serie artiklar som polisen anser har uppmanat till internationella sanktioner.

Extra stor upplaga

Vid tillslaget ska datorer och hårddiskar ha tagits i beslag. Tillgångar knutna till tidningen värda 18 miljoner Hongkongdollar – cirka 20 miljoner kronor – frystes.

I fredags svarade tidningen med att trycka flera hundratusen exemplar extra av fredagsutgåvan. Omkring 500 000 exemplar, att jämföra med den normala upplagan på 80 000, nådde då tidningsställen i Hongkong.

Utrikes

Halla-aho slutar som Sannfinländarnas ledare

Jussi Halla-aho lämnar partiledarposten i Sannfinländarna. Arkivbild.
Foto: Vesa Moilanen/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Han har lett Sannfinländarna i fyra år. Men nu meddelar Jussi Halla-aho att han inte kommer att ställa upp för omval då det finländska partiet samlas till kongress i augusti.

Halla-aho har inte gett några detaljer kring varför han väljer att sluta. Han kommer att fortsätta som riksdagsledamot.

– Jag fattar inte detta beslut, som inte heller några andra beslut, lättvindigt eller i stundens ingivelse, utan som ett resultat av en lång och grundlig avvägning, säger Halla-aho på partiets webbsändning, enligt Svenska Yle.

Sannfinländarna är ett nationalistiskt parti som vill begränsa invandringen till Finland och lämna EU-samarbetet.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Omega 3

Stor efterfrågan på Omega 3 råder i hela landet

Omega3 Ända sedan pandemin startade har försäljningen av tillskott och munskydd ökat drastiskt.

Senast igår rapporterade Kronans apotek att försäljningen av munskydd ökat med 86% under augusti jämfört med juli.

Ett tillskott som väckt både debatt och anmälningsvåg mot en viss Katrin Zytomierska är omega-3. Detta efter att Zytomierskas reklam fick över 120 anmälningar då reklaminlägget ansågs vilseledande och vinklades enligt många mot att Omega 3 skulle skydda mot Covid-19.

”Omega 3 relaterade sökord står ut i dagsläget”

Enligt Hittaonlineapotek som är en jämförelsesida för online apotek så har trafiken ökat drastiskt senaste två månaderna för söktermer som ”bästa omega-3”.

Då majoriteten av trafiken som kommer in till sidan är organisk så kan vi enkelt mäta och se vilka termer som är populära på de olika sökmotorerna.
 Just omega 3 relaterade sökord står ut i dagsläget. Där har vi fått lägga extra krut på artikeln besökarna verkar uppskatta vår jämförelse och den informationen vi har att erbjuda.

Jämförelsen av bästa Omega 3 hittar du här.

Kort om Omega 3

Omega-3 är ett samlingsnamn för en grupp av fleromättade fettsyror. Fem till tio procent av den energi som vi får i oss från mat rekommenderas komma från fleromättade fetter.

Du hittar fleromättade fetter i form av omega 3 och omega 6 i livsmedel som lax, makrill, sill, sardiner, algväxter, valnötter eller rapsolja.

Livsmedelsverket rekommenderar en varierad kost med fisk två-tre gånger i veckan.

Utrikes

Sánchez bekräftar benådningar av katalaner

Spaniens premiärminister Pedro Sánchez håller tal i Barcelona.
Foto: Emilio Morenatti/AP/TT
Utrikes
Utrikes Spaniens premiärminister Pedro Sánchez bekräftar i ett tal i den katalanska huvudstaden Barcelona att hans regering ämnar benåda flera katalanska separatister. Det kontroversiella beslutet väcker känslor.

– Detta ger oss möjlighet att vända blad, sade premiärministern.

Talet, som hölls inför regionala dignitärer i det ikoniska operahuset Liceu, inleddes strax efter klockan tolv på måndagen.

En spänd tystnad rådde i salen när Sánchez började tala. Och så fort han gav beskedet om benådningarna avbröts han av enstaka protestrop i salen från separatister.

– Vi befinner oss i ordets rum, alla åsikter är välkomna, sade Sánchez.

– Även om vi förstår motståndarnas argument har regeringen bestämt sig för att öppna en väg mot återförening.

Kritiker på båda sidor

Benådningarna av nio ledande separatister som sitter frihetsberövade till följd av Kataloniens utropande av självständighet från Spanien 2017 väcker heta känslor.

Enligt en nationell opinionsmätning från Ipsos som publicerades i förra veckan motsätter sig 53 procent av de tillfrågade benådningarna, medan endast 29 procent av de svarande är för.

Den 13 juni demonstrerade tiotusentals i centrala Madrid tillsammans med företrädare för högeroppositionen mot planerna på benådning. Kritikerna anser att beslutet innebär oacceptabla eftergifter gentemot de separatister som de menar hotar den spanska statens sammanhållning. De anklagar även Sánchez för att genom benådningar vilja säkra sin egen makt, eftersom hans minoritetsregering delvis är beroende av stöd från separatistpartier.

"Återuppta dialogen"

Av de tillfrågade i Katalonien är dock hela 68 procent positiva till ett sådant beslut.

Av de katalanska separatister som motsätter sig benådningar anser många att en allmän amnesti i stället borde utfärdas för alla personer som dömts för sin inblandning i försöken att uppnå självständighet.

Sánchez har de senaste veckorna försökt att samla stöd för sitt beslut, som han menar är nyckeln till att övervinna det politiska dödläget.

– Konfrontationen har inte bidragit till att lösa några problem, sade Sánchez i sitt tal i Barcelona.

– Vi vill återuppta den politiska dialogen.

Premiärministern betonade också att möjlighet att benåda sedan länge finns garanterad i konstitutionen och att benådningarna inte innebär ett ifrågasättande av själva domarna.

Djup kris

Sánchez kommer formellt att lägga fram förslaget om benådningarna vid ett regeringsmöte på tisdag, där det först måste godkännas innan det kan träda i kraft.

Krisen kring Katalonien har varit en dominerande fråga i spansk politik sedan 2017, då det dåvarande regionstyret genomförde en olagligförklarad självständighetsomröstning som präglades av våldsamheter då polisen ingrep.

Omröstningen följdes av en kortlivad självständighetsförklaring och utlöste en av Spaniens värsta politiska kriser de senaste decennierna.

2019 dömdes 12 katalanska politiker och aktivister för sin inblandning i självständighetsförsöken. De nio av dem som nu väntas benådas dömdes till fängelsestraff på mellan nio och tretton år, domar som utlöste omfattande protester runt om i Katalonien.

Mattias Mächs/TT

Utrikes

Raisi vill ha bättre grannsämja för Iran

Ebrahim Raisi har nu hållit sin första presskonferens sedan han vunnit presidentvalet i Iran.
Foto: Vahid Salemi/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Irans tillträdande president Ebrahim Raisi säger att hans regering inte kommer att tillåta förhandlingar om kärnenergiavtalet bara för sakens skull – utan enbart om de gynnar nationella intressen.

– Vår utrikespolitik kommer inte att begränsas till kärnenergiavtalet. Vi kommer att interagera med omvärlden, säger Raisi på sin första presskonferens efter valsegern.

– Min regerings prioritet kommer att vara att förbättra relationerna med våra grannar i regionen.

USA drog sig ur kärnenergiavtalet 2018, men president Joe Biden säger sig vilja återgå till överenskommelsen. Men när Raisi får frågan om huruvida han vill träffa presidenten svarar Raisi:

– Nej.

Raisi, en ultrakonservativ kritiker av väst, efterträder Hassan Rohani i augusti. Han uppmanar USA att återgå till sina åtaganden enligt kärnenergiavtalet och lyfta sanktionerna mot Iran.

Utrikes

Prokurdiskt parti kan förbjudas i Turkiet

Anhängare till HDP vid ett newrozfirande i Istanbul i mars i år. Arkivbild.
Foto: Emrah Gurel/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Det prokurdiska partiet HDP i Turkiet kan komma att förbjudas på grund av påstådda kopplingar till den av EU och USA terrorstämplade gerillan PKK, då landets författningsdomstol beviljat prövningstillstånd och nu ska ta upp fallet, enligt Reuters.

HDP, som är Turkiets tredje största parti, har länge varit en nagel i ögat på den allt mer auktoritäre presidenten Recep Tayyip Erdogan och hans konservativa regeringsparti AKP. Tusentals partimedlemmar har de senaste åren dragits inför rätta anklagade för olika typer av terrorbrott. Partiet och många utomstående bedömare anser att hanteringen är en häxjakt och att anklagelserna i hög grad är politiskt motiverade.

Domstolen avslog åklagarens begäran om att frysa HDP:s konton, enligt den statliga nyhetsbyrån Anatolia.

I förra veckan dödades dottern till en HDP-politiker vid en attack mot partiets lokal i staden Izmir.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL