Utrikes

Fyra män åtalas för mordbrand i Moria-lägret

Ödeläggelsen i lägret Moria syns på ett flygfoto. Fyra män misstänks nu för mordbrand. Arkivbild.
Foto: Panagiotis Balaskas/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Fyra afghanska asylsökare går under fredagen upp i grekisk rätt, misstänkta för mordbrand efter att ha startat den brand som ödelade lägerkomplexet Moria under fjolåret. De är även misstänkta för medlemskap i en kriminell organisation. Skulle de dömas riskerar de upp till 15 års fängelse.

De fyra unga männen greps samtidigt som två andra, även de afghanska asylsökare, som i mars dömdes till fem år vardera för sin inblandning i branden.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Spanien benådar fängslade separatister

Spaniens premiärminister Pedro Sánchez håller tal i Barcelona.
Foto: Emilio Morenatti/AP/TT
Utrikes
Utrikes Spaniens regering ska benåda nio fängslade separatister som ledde Kataloniens självständighetsförsök.
Premiärminister Pedro Sánchez beskriver det som ett steg mot försoning – men kritiseras av både högeroppositionen och radikala självständighetsivrare.

Beskedet gavs under ett tal inför regionala dignitärer i den katalanska huvudstaden Barcelona på måndagen.

En spänd tystnad rådde i det ikoniska operahuset Liceu när den socialdemokratiske premiärministern Pedro Sánchez tog till orda.

– Detta ger oss möjlighet att vända blad, sade premiärministern.

Så fort han tillkännagivit beslutet om benådningarna avbröts han av protestrop i salen från enstaka separatister.

– Vi befinner oss i ordets rum, alla åsikter är välkomna, sade Sánchez.

– Även om vi förstår motståndarnas argument har regeringen bestämt sig för att öppna en väg mot återförening.

Kritiker på båda sidor

Benådningarna av nio ledande separatister som sitter frihetsberövade till följd av Kataloniens utropande av självständighet från Spanien 2017 väcker heta känslor.

Enligt en nationell opinionsmätning från Ipsos som publicerades i förra veckan motsätter sig 53 procent av de tillfrågade benådningarna, medan endast 29 procent av de svarande är för.

Den 13 juni demonstrerade tiotusentals i centrala Madrid tillsammans med företrädare för högeroppositionen mot planerna på benådning. Kritikerna anser att beslutet innebär oacceptabla eftergifter gentemot de separatister som de menar hotar den spanska statens sammanhållning. De anklagar även Sánchez för att genom benådningar vilja säkra sin egen makt, eftersom hans minoritetsregering delvis är beroende av stöd från separatistpartier.

Ledaren för högerpartiet Partido Popular, Pablo Casado, går till hårt angrepp mot premiärministerns beslut att benåda "de som inte visat ånger och som dessutom hotar med att återupprepa" sina handlingar.

"Återuppta dialogen"

Av de tillfrågade i Katalonien är dock hela 68 procent positiva till beslutet att benåda fängslade separatister.

Av de katalanska separatister som motsätter sig benådningar anser många att en allmän amnesti i stället borde utfärdas för alla personer som dömts för sin inblandning i försöken att uppnå självständighet.

Sánchez har de senaste veckorna försökt att samla stöd för sitt beslut, som han menar är nyckeln till att övervinna det politiska dödläget.

– Konfrontationen har inte bidragit till att lösa några problem, sade Sánchez i sitt tal i Barcelona.

– Vi vill återuppta den politiska dialogen.

Djup kris

Beslutet om benådningarna väntas klubbas formellt under vid ett regeringsmöte på tisdag.

Krisen kring Katalonien har varit en dominerande fråga i spansk politik sedan 2017, då det dåvarande regionstyret genomförde en olagligförklarad självständighetsomröstning som präglades av våldsamheter då polisen ingrep.

Omröstningen följdes av en kortlivad självständighetsförklaring och utlöste en av Spaniens värsta politiska kriser de senaste decennierna.

2019 dömdes 12 katalanska politiker och aktivister för sin inblandning i självständighetsförsöken. De nio av dem som nu väntas benådas dömdes till fängelsestraff på mellan nio och tretton år, domar som utlöste omfattande protester runt om i Katalonien.

Mattias Mächs/TT

Utrikes

WHO startar vaccinfabrik i Sydafrika

Världshälsoorganisationens chef Tedros Adhanom Ghebreyesus. Arkivbild.
Foto: Salvatore di Nolfi/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Världshälsoorganisationen (WHO) ska starta ett center i Sydafrika för att tillverka vaccin mot covid-19, säger WHO-chefen Tedros Adhanom Ghebreyesus.

– I dag har jag glädjen att kunna meddela att WHO har inlett diskussioner med ett konsortium av bolag och institutioner för att öppna ett center för tekniköverföring i Sydafrika, säger Tedros på en presskonferens.

Konsortiet kommer bland annat att bestå av bolaget Afrigen Biologics & Vaccines som ska fungera som nav genom att dels tillverka vaccin och att stödja tillverkaren Biovac, enligt Tedros.

Vaccinet som ska tillverkas ska vara så kallat mRNA-vaccin, i likhet med vaccinen från läkemedelsbolagen Pfizer-Biontech och Moderna. Förhoppningen är att de första doserna ska kunna lämna fabrikerna om 9-12 månader.

Utrikes

Fyra sköts utanför vattenpipebar i Berlin

Det är fortfarande oklart vad som föranledde attacken i Berlin. Arkivbild.
Foto: Michael Sohn/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Fyra personer skadades i en skjutning utanför en vattenpipebar i Tysklands huvudstad Berlin, enligt polisen.

De fyra – tre män och en kvinna – stod utanför baren vid 23-tiden på söndagskvällen när skjutningen inträffade, rapporterar tyska medier.

Omkring 30 skott ska ha avlossats – ett av offren träffades i överkroppen minst åtta gånger. Mirakulöst nog ådrog sig ingen av dem livshotande skador.

Samtliga offer är antingen serbiska medborgare eller har serbiska rötter.

Det är fortfarande oklart vad som föranledde attacken, enligt polisen. Tidningen Tagesspiegel citerar källor inom polisen som säger att de fyra stod utanför baren när skott avlossades från en bil som körde förbi.

I februari i fjol dödades nio människor i skjutningar mot en vattenpipebar och ett kafé i Hanau i Tyskland. Gärningsmannen misstänks ha haft högerextrema motiv till attackerna.

Utrikes

EU trappar upp mot Belarus

Belarus försvarsminister Viktor Chrenin placeras på EU:s sanktionslista efter nedtvingandet av ett Ryanairplan över Belarus nyligen. Arkivfoto.
Foto: Sergei Shelega/AP/TT
Utrikes
Utrikes Nya typer av sanktioner är på gång från EU för att öka pressen på Aleksandr Lukasjenkos regim i Belarus.
– De kommer allvarligt att skada ekonomin, lovar utrikeschefen Josep Borrell.

En lång rad domare, åklagare och fängelsechefer men också politiker, företagare och tv-anställda finns med på EU:s utökade sanktionslista för Belarus.

78 personer och åtta organisationer eller företag läggs nu till bland dem som inte ska ges visum till EU och få sina eventuella tillgångar frysta.

Nya på listan är bland andra försvarsminister Viktor Chrenin och transportminister Aleksej Avramenko samt president Lukasjenkos näst äldste son, Dmitrij – vars far och storebror Viktor listades redan i höstas.

Bland de nya företag som ska drabbas finns lastbilstillverkaren Belaz och oljebolaget NNK.

Sätta tryck

Samtidigt är även en ny form av sanktioner på gång mot Belarus. Här handlar det om att slå mot hela sektorer med koppling till den belarusiska regimen. Inte minst gäller det den viktiga exporten av pottaska, som bland annat används som gödningsmedel.

Utrikesministrarna har nått en principöverenskommelse om införandet. Det formella beslutet och införandet dröjer dock ett tag till.

– Vi pratar om sektorer som gödningsmedel, som är ett väldigt stort område i Belarus, finansiella tjänster och petroleumprodukter till exempel, säger utrikesminister Ann Linde (S) på plats i Luxemburg.

Ska kännas?

EU:s utrikeschef Josep Borrell är tydlig med att syftet är att sanktionerna ska kännas.

– De kommer att drabba de sektioner av den belarusiska ekonomin som är direkt kopplade till export. Sanktionerna är till för att sätta tryck på regeringen i Belarus. De kommer allvarligt att skada ekonomin i Belarus. Det är vad man förväntar sig när man straffar någon, säger Borrell i Luxemburg.

Sanktionerna lär drabba även "vanliga" belarusier, då deras arbetsgivare får svårare att exportera. Den belarusiska oppositionen, vars ledare Svetlana Tichanovskaja träffade EU-ländernas utrikesministrar på måndagen, anser dock det vara värt priset.

– Hon vet att detta betyder att människor i Belarus kommer att drabbas, men hon menar att man drabbas ännu hårdare av den repression som Lukasjenko har. Och därför menar hon att man är beredd på detta, säger Linde i Luxemburg.

Wiktor Nummelin/TT

Utrikesminister Ann Linde (S) efter måndagens EU-möte i Luxemburg.
Utrikesminister Ann Linde (S) efter måndagens EU-möte i Luxemburg.
Foto: Wiktor Nummelin/TT
Belarusiska oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja träffar EU-ländernas utrikesministrar i Luxemburg på måndagen. Arkivfoto.
Belarusiska oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja träffar EU-ländernas utrikesministrar i Luxemburg på måndagen. Arkivfoto.
Foto: Claudio Bresciani/TT

FAKTA

Fakta: EU-sanktioner mot Belarus

EU har länge haft sanktioner mot Belarus och har i olika omgångar utökat, men också lättat på dem, beroende på händelseutvecklingen.

För tillfället gäller:

Sedan 2004 råder visumförbud till EU och frysning av eventuella tillgångar mot fyra personer, som anklagas för inblandning i försvinnanden och misstänkta mord på oppositionella under slutet av 1990-talet.

Efter det senaste presidentvalet i augusti 2020 har listan utökats i olika omgångar efter den belarusiska regimens hårdföra agerande mot opposition och allmänhet. Totalt gäller nu visumförbudet och de frysta tillgångarna för 166 personer – däribland president Aleksander Lukasjenko och hans söner Viktor och Dmitrij – samt 15 företag eller organisationer.

Ytterligare ekonomiska sanktioner är på gång, i syfte att agera mot särskilda sektorer av den belarusiska ekonomin.

Sedan 2011 råder även ett vapenembargo samt förbud mot export till Belarus av produkter som kan användas för "intern repression".

Källa: EU-kommissionen

Utrikes

Rättegång inledd mot jordanska maktkritiker

Kritiker av regimen under kung Abdullah II i Jordanien ställs inför rätta. Arkivbild.
Foto: Alex Brandon/AP/TT
Utrikes
Utrikes

En tidigare kunglig domare och finansminister samt en lågt rankad medlem i Jordaniens kungahus har förklarat sig icke skyldiga till anklagelserna om att ha agiterat för att destabilisera monarkin.

Rättegången mot dem inleddes på måndagen.

Bassem Awadallah spelade en viktig roll i satsningen på att liberalisera Jordaniens ekonomi. Sherif Hassan Zaid är en avlägsen släkting till kung Abdullah II. De greps i april i samband med att kungens yngre halvbror prins Hamza sattes i husarrest för att ha kritiserat maktstyre och korruption inom landets ledning.

Flera av dem som ingick i Hamzas krets har fängslats, bland annat efter anklagelser om samröre med utländska kontakter samt försök att rucka stabiliteten i landet.

Rättsprocessen mot Hamza lades ned sedan han gjort avbön och lovat kungen sin lojalitet.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

MrCasanova.se

Underhållning direkt från telefonen i sommar

MrCasanova.se Det är underbart med varmare temperaturer och semester. De flesta spenderar sin tid med att koppla av, njuta av tillvaron och ladda sina batterier.

Kanske är du en av dem som spenderar sommaren ute på sommarstugan? Under de mindre soliga dagarna så finns det flera sätt du kan underhålla dig själv inomhus bara genom att äga en mobiltelefon. Idag finns det många tjänster du kan använda för att njuta av underhållning var du än befinner dig.

Detta kan du underhålla dig med direkt via telefonen:

– Oavsett om vädret är varmt eller om det regnar och är mulet, så är alltid en härlig ljudbok eller ny musik upphöjande. Idag kan du streama musik, ljudböcker och film direkt i telefonen bara du har en internetuppkoppling.

– Spela casino direkt från mobilen på många härliga spelsajter. På svenska casinon får du dock bara ta emot 1 bonus per casino, men alla vinster är skattefria. Läs mer på MrCasanova. Om du däremot vill spela på ett casino utan svensk licens och delta i bonusar och kampanjer så behöver du skatta på dina vinster, (ingenting vi rekommenderar).

– Det finns massor av nya serier och filmer att titta på direkt från mobilen. De flesta streamingtjänster har appar som gör sökningen i utbudet enkelt.

– Ladda hem ett roligt spel till telefonen, kanske ett knepigt strategispel som du kan spela medans regnet smattrar mot fönstret?

– Fotografera vackra naturbilder och redigera dem direkt i din telefon genom att ladda ner en bra app för redigering av bilder och filmer.

– Vill du lära dig något nytt? Spana in klipp på youtube!

Mobilspel blir mer och mer populärt!

Sällskapsspel i all ära, det är fantastiskt mysigt att spela tillsammans med vänner och familj. Men när du spelar själv, så passar ett mobilspel perfekt. Det finns massor av spelappar att ladda ner direkt till enheten och spela. Statistiken visar att spelande från mobilen blir allt vanligare över hela världen, många spelar på sin dötid och idag äger mer eller mindre alla en smartphone. Man kan tänka sig att det är mer populärt att spela spel där man satsar pengar, men faktum är att spelen utan några pengavinster är minst lika populära.

Statistiken visar också att det idag är vanligt att barn och unga spelar spel direkt från mobilen och det finns många spel som inkluderar inlärande. Det kan vara allt från spel som hjälper barnet att lära sig alfabetet eller att räkna. Att statistiken ökar gällande spel från mobilen och har gjort de senaste åren är inte så konstigt eftersom att användandet av smartphones ökat stadigt de senaste 10 åren. Det är många vardagliga moment som fallit bort i framfarten av smartphones, Idag behöver vi varken betala genom överföring från internetbanken, utan vi kan enkelt sköta allt från mobilen.

Utrikes

Fransk högervind efter bakslag för Macron

En kvinna har slagit sig ner framför valaffischer i Marseille i södra Frankrike. Deltagandet i söndagens regionalval var lågt.
Foto: Daniel Cole/AP/TT
Utrikes
Utrikes Frankrikes gamla partier lever än.
Framgångarna i regionalvalen väcker hopp hos både högern och socialisterna inför nästa års kamp om presidentposten.

Med ett rekordlågt valdeltagande på bara 34 procent bjöd de franska regionalvalen i söndags på en rad oväntade förskjutningar.

Det drabbade inte minst högerextrema Nationell samling (RN), som på förhand toppade opinionsmätningarna i nästan hälften av regionerna i det egentliga Frankrike. Men när väljarna stannade hemma blev resultaten inte alls så bra som partiledaren Marine Le Pen hade hoppats.

Bara i en enda region, sydfranska Provences-Alpes-Côte d'Azur, ligger RN:s kandidat i ledning inför slutomgången – och det sker dessutom med betydligt knappare marginal än väntat.

– En medborgerlig katastrof, sade Le Pen till sina anhängare om valdeltagandet i den första omgången och manade att inte sitta hemma i den avgörande slutomgången på söndag.

Svårt för Macron

Bistra miner råder även hos president Emmanuel Macrons parti Republiken på väg (LREM), med klart sämre resultat än väntat.

– Naturligtvis, svarade inrikesminister Gérald Darmanin när fransk tv frågade honom om resultatet är ett misslyckande.

Han försökte ändå tona ned regionalvalets betydelse för frågan om Macron fortsatt kan hoppas på att bli omvald som president under våren 2022.

– Demokrati betyder att man ibland förlorar val. Låt oss inte dra några snabba slutsatser inför presidentvalet, sade Darmanin enligt nyhetsbyrån Reuters.

Framåt för högern

Den första valomgångens vinnare var i stället Frankrikes gamla traditionella partier. Trots låga nationella opinionssiffror gick det bättre än väntat för kandidaterna från konservativa Republikanerna (LR) och socialdemokratiska Socialistpartiet (PS).

Flera tunga LR-ledare hoppas nu att deras regionala framgångar ska öka chanserna för dem att få kandidera även i presidentvalet.

– Vi har visat genom engagerat och konsekvent arbete att politiken inte är död och att den fortfarande tjänar en uppgift för att göra livet bättre, talade nordfranske LR-ledaren Xavier Bertrand till sina anhängare på valkvällen.

Wiktor Nummelin/TT

FAKTA

Fakta: Frankrikes regionalval

Årets franska regionalval inleddes med en första omgång den 20 juni och avslutas med omgång två den 27 juni.

I slutomgången deltar de partilistor som fått minst tio procent av rösterna i första omgången. De som fått minst 5 procent tillåts i sin tur gå ihop med någon annan.

Den lista som får flest röster i slutomgången får sedan automatiskt en extra tilldelning på 25 procent av mandaten, oavsett röstetal, för att säkra en stabil majoritet.

Regionerna bestämmer bland annat över företagsstöd, regional kollektivtrafik och gymnasieskolor.

Totalt har Frankrike i dag 18 regioner, varav 13 i Europa.

Utrikes

Förlorare erkänner inte Armenienvalets utgång

Armeniens premiärminister Nikol Pasjinjan lägger sin röst.
Foto: Tigran Mehrabyan/AP/TT
Utrikes
Utrikes Premiärminister Nikol Pasjinjans parti har fått 53,9 procent av rösterna i Armeniens extraval.
Det är långt fler än den Rysslandsvänliga utmanarens allians, som inte erkänner resultatet utan vill överklaga det till författningsdomstolen.
PREMIUM

Hela 21 partier fanns representerade i söndagens extraval. Men det har främst setts som en uppgörelse mellan den 46-årige premiärministern Nikol Pasjinjan och den 66-årige ex-presidenten Robert Kotjarjan. De har båda lockat jublande anhängare till sina möten under valrörelsen.

Och när röstsedlarna från alla valdistrikt räknats färdigt står det klart att Pasjinjans parti Civilt kontrakt fått 53,9 procent av rösterna. Det är långt fler än Kotjarjans Armeniska alliansen, som har fått 21 procent av rösterna.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Medier: Hongkongtidning kan tystna på onsdag

En gatuförsäljare med Apple Daily i Hongkong i fredags.
Foto: Vincent Yu/AP/TT
Utrikes
Utrikes Den prodemokratiska Hongkongtidningen Apple Daily kan lägga ner arbetet redan på onsdag. Det rapporterar lokala medier sedan de flesta anställda har sagt upp sig.
PREMIUM

Förra veckan slog polisen till mot redaktionen och myndigheterna har frusit tidningens tillgångar. Det gör att Apple Daily bara har dagar kvar innan resurserna tar slut, varnar Mark Simon, rådgivare till den fängslade ägaren Jimmy Lai.

– Vi trodde att vi skulle kunna klara oss till slutet av månaden, men det blir bara svårare och svårare. Nu handlar det om ett par dagar, säger han.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL