Utrikes

Maorier kan ha varit först till Antarktis

Maorier kan ha kommit till Antarktis omkring 1 300 år innan kontinenten 'upptäcktes'. Arkivbild.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes Nya Zeelands ursprungsfolk maorier kan ha varit först till Antarktis – 1 300 år innan kontinenten "upptäcktes". Det visar en studie publicerad i Journal of the Royal Society of New Zealand, rapporterar CNN.
PREMIUM

Upptäckten av Antarktis har i modern historieskrivning tillskrivits en rysk expedition från 1820. Och en amerikansk upptäcktsresande har räknats som den första att landstiga där året därpå.

Men en studie visar att polynesiska sjöfarare (ett folkslag som maorierna är del av) närmade sig kontinenten över tusen år före det.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Sánchez bekräftar benådningar av katalaner

Spaniens premiärminister Pedro Sánchez håller tal i Barcelona.
Foto: Emilio Morenatti/AP/TT
Utrikes
Utrikes Spaniens premiärminister Pedro Sánchez bekräftar i ett tal i den katalanska huvudstaden Barcelona att hans regering ämnar benåda flera katalanska separatister.

– Detta ger oss möjlighet att vända blad, säger premiärministern.

Talet, som hålls inför regionala dignitärer i det ikoniska operahuset Liceu, inleddes strax efter 12 på måndagen.

En spänd tystnad rådde i salen när Sánchez började tala. Och så fort han gav beskedet om benådningarna hördes flera rop i salen från personer som motsätter sig beslutet.

– För att nå en överenskommelse måste någon ta första steget. Regeringen tar nu det första steget, säger Sánchez.

Samla stöd

Benådningarna av nio ledande separatister som sitter frihetsberövade till följd av Kataloniens utropande av självständighet från Spanien 2017 väcker heta känslor.

Enligt en opinionsmätning från Ipsos motsätter sig en knapp majoritet, 53 procent, benådningarna. 68 procent av katalanerna är dock för ett sådant beslut, enligt mätningen.

Sánchez har de senaste veckorna försökt att samla stöd för sitt beslut, som han menar är nyckeln till att övervinna det politiska dödläget.

– Konfrontationen har inte bidragit till att lösa några problem, säger Sánchez i sitt tal i Barcelona.

– Vi vill återuppta den politiska dialogen.

Säkra makt

Men kritiker menar att han bara vill säkra sin egen makt, eftersom hans minoritetsregering delvis är beroende av stöd från separatistpartierna.

Premiärministern säger att han har förståelse för argumenten mot benådningarna, men upprepar att ett sådant beslut öppnar en väg framåt i diskussionerna om Katalonien-krisen. Han betonar också att möjlighet att benåda sedan länge finns garanterad i konstitutionen och att benådningarna inte innebär ett ifrågasättande av själva domarna.

Beslutet om benådningarna måste först godkännas i ett regeringsmöte i veckan innan det kan träda i kraft.

Utrikes

Brant ökning av virusfall i Sydafrika

Sydafrikas president Cyril Ramaphosa vaccineras mot covid-19. Arkivbild.
Foto: Gianluigi Guercia/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Sydafrikas fall av covid-19 har ökat kraftigt de senaste veckorna, enligt president Cyril Ramaphosa. I början av april låg det genomsnittliga antalet nya fall på 800 om dagen, att jämföra med över 13 000 under den senaste veckan.

"Ökningen av nya fall har varit utomordentligt snabb och brant de senaste veckorna", skriver Ramaphosa i ett veckobrev som publiceras varje måndag.

Sydafrika är hårdast drabbat av covid-19 på kontinenten och står för 35 procent av fallen. Provinsen Gauteng står i centrum för utbrottet.

Världshälsoorganisationen (WHO) uttryckte nyligen oro över det ökande antalet virusfall runt om i Afrika och över spridningen av mer smittsamma varianter.

Utrikes

EU trappar upp mot Belarus

Belarusiska oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja träffar EU-ländernas utrikesministrar i Luxemburg på måndagen. Arkivfoto.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Utrikes
Utrikes Nya typer av sanktioner är på gång från EU för att öka pressen på Aleksandr Lukasjenkos regim i Belarus.
– De kommer allvarligt att skada ekonomin, lovar utrikeschefen Josep Borrell.

Måndagens EU-utrikesministermöte i Luxemburg ska i dubbla steg föra den politiska striden vidare mot regimen i Belarus.

Dels har ännu ett sanktionspaket godkänts, som adderar 86 namn och organisationer till listan över vilka belarusier som inte ska ges visum till EU och få sina eventuella tillgångar frysta.

Dels letas enighet om nya former av sanktioner mot Belarus, med hopp om få klartecken för dem från EU:s stats- och regeringschefer vid EU-toppmötet i Bryssel under torsdag och fredag. Utrikesministrarna är överens om att införa dessa och ett formellt beslut väntas de kommande dagarna, uppger två diplomater för nyhetsbyrån AFP.

– De kommer att drabba de sektioner av den belarusiska ekonomin som är direkt kopplade till export. Sanktionerna är till för att sätta tryck på regeringen i Belarus. De kommer allvarligt att skada ekonomin i Belarus. Det är vad man förväntar sig när man straffar någon, säger EU:s utrikeschef Josep Borrell på väg in till mötet i Luxemburg.

På plats finns även belarusiska oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja, för att ge sin bild av situationen.

– Jag ser verkligen fram emot att vidta starka åtgärder för att utöka sanktionerna mot Belarus. Det är absolut nödvändigt för det som sker i Belarus är fortfarande en tragedi och vi måste agera med kraft, säger utrikesminister Ann Linde (S) i en kommentar på väg in till mötet.

Wiktor Nummelin/TT

Utrikes

Polis löpte amok – sköt ihjäl fem

Utrikes
Utrikes

En nigeriansk polis sköt ihjäl fem personer och skadade ytterligare fyra då han löpte amok i Enugu i sydöstra Nigeria i söndags, enligt polisen.

Skjutningen inträffade i ett bostadsområde. De överlevande offren har förts till sjukhus för vård. Motivet för attacken är oklart.

Sydöstra Nigeria har de senaste månaderna varit skådeplats för en rad attacker mot poliser och säkerhetsstyrkor, som skördat tiotals dödsoffer.

Den lokala separatistgruppen Indigenous People of Biafra (IPOB), som vill ha bryta sig loss från Nigeria och bilda en egen stat för igbofolket, är aktiv i området, men har förnekat inblandning i dessa attacker.

Utrikes

Femte presidentkandidat gripen i Nicaragua

En affisch som lyfter fram president Daniel Ortega som en kandidat till valet i november. De senaste veckorna har hans regering intensifierat sin kampanj mot oppositionen.
Foto: Miguel Andres/AP/TT
Utrikes
Utrikes

En femte blivande presidentkandidat har gripits i Nicaragua – där president Daniel Ortegas regering driver en allt tuffare linje mot oppositionen.

Journalisten Miguel Mora greps i sitt hem i söndags kväll, anklagad för att bland annat ha "uppmuntrat till utländsk inblandning i inrikesfrågor".

Myndigheterna har gripit 17 oppositionella i juni, däribland fyra andra potentiella presidentkandidater. Regeringen hävdar att de finansieras av USA för att störta Ortega – men kritiker menar att det bara är ett sätt att hindra oppositionskandidater från att ställa upp i val.

Utvecklingen har utlöst internationell kritik och har fått USA att straffa Nicaragua med nya sanktioner.

Valet ska hållas i november.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Sverigecasino.com

Casinobranschen 2021

Sverigecasino.com Casinobranschen är en bransch som i allra högsta grad blir påverkad av teknikens framsteg. Om du spelat på online casinon under flera år har du troligtvis lagt märke till dessa förändringar. Mobilt BankID, Swish och Live casinon är uppfinningar som bara under de senaste åren blivit enormt populära.

Men hur kommer framtiden se ut för online casinon? Och kanske främst – Hur kommer casinobranschen se ut 2021?

Casinobranschen förändras just nu på två fronter. I denna artikel kommer vi främst fokusera på hur tekniken förändrar online casinon, men vi ska snabbt även nämna Spelinspektionens nya tillfälliga restriktioner.

Under februari 2020 slog Corona pandemin till fullt ut. Detta har resulterat i att personer spenderar mer tid hemma och kanske främst framför sina skärmar. Regeringen fångade snabbt upp risken med att personer sitter hemma i korrelation till spelmissbruk. Därför har regeringen tillsammans med Spelinspektionen infört tillfälliga restriktioner för spel vid online casinon. Restriktionerna ska gälla fram till juni 2021.

Tillfälliga restriktioner:

* Online casinon får inte dela ut bonusar som överstiger 100 kronor.

* Spelare får inte omsätta över 5000 kronor i veckan på online casinon.

* Spelare måste sätta upp en spelgräns för sitt spelande.

Restriktionerna har mött en hel del kritik. Casinobranschen har uppmärksammat de risker som finns med att ha hårda restriktioner på svenska casinon. Svenska spelare kan istället dras till casinon utan svensk spellicens för att få ta del av höga bonusar och färre krav på omsättning.

Teknik + Online casinon = Sant!

Som vi tidigare nämnt har teknikens framsteg även påverkat online casinon. Online casinon har blivit mer tillgängliga och användarvänliga. Mobilt BankID, Swish och Live casinon är tre exempel på tekniska framsteg som haft stor positiv påverkan på online casinon.

Vad har framtiden mer att erbjuda? Kommer vi kunna spela online casinon via hologram? Kommer online casinon blir ännu större och ännu mer väldesignade? Vi har funderat ut på vad vi vill se på online casinon i framtiden och kommit fram till två idéer. Det vi vill se är Virtual reality och Gamification. Vad dessa två termer innebär och vad de skulle bidra med till online casinon har vi listat nedan.

Virtual reality!

Virtual reality – även kallat VR – slog igenom för några år sedan. VR ger människor en unik möjlighet att försätta sig i en annan/parallell verklighet. Under bara några år har tekniken förfinats och utvecklats. Man kan numera använda VR när man spelar TV- och datorspel genom att ta på sig ett par glasögon.

Skulle spelbranschen anamma möjligheten med VR skulle det kunna innebära stora framsteg för spelbranschen. Det vi hoppas på är att människor ifrån sitt egna hem ska kunna ha en hel casinoupplevelse. I Sverige finns det i dagsläget bara tre fysiska casinon och Las Vegas ligger på andra sidan Atlanten vilket innebär att möjligheterna att besöka ett fysiskt casino är begränsade. Det är därför vi tror att VR skulle kunna göra en stor skillnad för spelares spelupplevelse.

Tänk om man med hjälp av VR kunde befinna sig i ett lyxigt casino, mingla med andra spelare och kanske till och med spela i eller kolla på stora pokerturneringar. Vi håller tummarna för VR helt enkelt.

Gamification!

Gamification är inte riktigt lika känt som VR är för gemene man. Gamification är ett nytt begrepp som innebär att man bygger upp hela hemsidor med syftet att det är mer som ett TV- eller datorspel än en faktisk hemsida. Detta brukar vara väldigt uppskattat av de personer som sedan använder hemsidan.

Idén med Gamification är att spelupplevelsen på en hemsida ska starta innan man påbörjat första spelet. För online casinon kan det exempelvis vara så att runt om på hela hemsidan finns det små uppdrag som spelaren ska genomföra som inte direkt är kopplade till casinospel. Oftast brukar inte dessa uppdrag belönas med pengar men istället kan man få ta del av olika fördelar när man sedan spelar på casinot.

Ett område som verkligen lyckats använda Gamification på ett önskvärt sätt är skola och utbildning. Forskning har tydligt visat att elever blir mer intresserade och håller fokus längre under lektioner om uppgifterna är utformade som ett spel istället för på ett traditionellt sätt. Appar som exempelvis Hej Albert har fått enormt genomslag och blivit omättligt populärt.

Sammanfattning

Framtiden för online casinon kan kännas något oviss. Tekniska framsteg görs hela tiden men det tillkommer hårda restriktioner och nya lagar. Att svenska spelare kommer börja röra sig till utländska casinosajter om restriktionerna blir fler känns som en självklarhet. Det kommer i så fall innebära att restriktionerna egentligen skälper mer än de hjälper.

När det kommer till tekniken ser framtiden ljusare ut. Under 2021 tror vi att vi kommer se flera spännande tekniska framsteg för online casinobranschen. Virtual reality (VR) och Gamification är två saker vi håller tummarna för. Här tror vi att möjligheterna är oändliga och att dessa två uppfinningar verkligen kan bidra till en härlig casinomiljö online.

Utrikes

Hongkong-tidning kan tvingas lägga ned

En gatuförsäljare med Apple Daily i Hongkong i fredags.
Foto: Vincent Yu/AP/TT
Utrikes
Utrikes Den prodemokratiska Hongkongtidningen Apple Daily kommer att tvingas lägga ned inom några dagar, enligt en rådgivare till den fängslade ägaren Jimmy Lai.
På fredag möts tidningens styrelse för att fatta beslut om framtiden.

Myndigheterna i Hongkong har frusit tidningens tillgångar och rådgivaren Mark Simon säger att Apple Daily i nuvarande situation inte kommer att kunna ges ut så länge som tidigare har uppgetts.

– Vi trodde att vi skulle kunna klara oss till slutet av månaden, men det blir bara svårare och svårare. Nu handlar det om ett par dagar, säger han.

Besked om framtiden för tidningen väntas på fredag.

"Styrelsen har bestämt sig för att sammanträda igen på fredag för att besluta om huruvida Apple Daily ska läggas ned", skriver tidningen.

Chefer greps

Fem av tidningens chefer greps vid ett tillslag mot redaktionen i torsdags. Fler än 500 poliser deltog i tillslaget, som har lett till kraftig internationell kritik och ses som ett led i att regimen i Peking skärper sitt grepp över Hongkong, som tidigare har haft ett relativt oberoende från Fastlandskina.

Tre av cheferna släpptes mot borgen i fredags i väntan på vidare utredningar medan två chefer har nekats borgen och hålls i förvar. De anklagas för att ha samarbetat med utländska krafter och för att ha underminerat Kinas nationella säkerhet, i samband med en serie artiklar som polisen anser har uppmanat till internationella sanktioner.

Tryckte extra stor upplaga

Vid tillslaget ska datorer och hårddiskar ha tagits i beslag. Tillgångar knutna till tidningen värda 18 miljoner Hongkongdollar – cirka 20 miljoner kronor – frystes. Polisen ska gå igenom fler än 40 beslagtagna datorer och 16 hårddiskar, enligt åklagarna.

I fredags svarade tidningen med att trycka flera hundratusen exemplar extra av fredagsutgåvan.

Omkring 500 000 exemplar, att jämföra med den normala upplagan på 80 000, nådde då tidningsställen i Hongkong.

Utrikes

Rysk forskningsassistent anklagas för spionage

Utrikes
Utrikes

En rysk forskningsassistent har gripits i Tyskland, anklagad för att ha lämnat ut känslig information från ett tyskt universitet till Moskva. I utbyte ska mannen ha tagit emot pengar, enligt tyska federala åklagare.

Forskningsassistenten greps i fredags och misstänks ha arbetat för den ryska säkerhetstjänsten sedan åtminstone oktober förra året. Enligt åklagarna ska han ha träffat en medlem av säkerhetstjänsten vid minst tre tillfällen mellan oktober 2020 och juni 2021.

Utrikes

Premiärministerns parti vinner i Armenien

Armeniens premiärminister Nikol Pasjinjan lägger sin röst.
Foto: Tigran Mehrabyan/AP/TT
Utrikes
Utrikes Premiärminister Nikol Pasjinjans parti har fått 53,9 procent av rösterna i Armeniens extraval – långt fler än den Rysslandsvänliga utmanarens allians.
Pasjinjan får därmed nytt förtroende att leda landet efter den politiska kris som utlöstes av kriget mot Azerbajdzjan.

Hela 21 partier fanns representerade i söndagens extraval. Men det har främst setts som en uppgörelse mellan den 46-årige premiärministern Nikol Pasjinjan och den 66-årige ex-presidenten Robert Kotjarjan. De har båda lockat jublande anhängare till sina möten under valrörelsen.

Och när röstsedlarna från alla valdistrikt räknats färdigt står det klart att Pasjinjans parti Civilt kontrakt fått 53,9 procent av rösterna. Det är långt fler än Kotjarjans Armeniska alliansen, som har fått 21 procent av rösterna.

"Övertygande seger"

Ett parti eller en allians behöver vinna minst 50 procent av platserna i parlamentet, plus en, för att kunna bilda regering.

– Vi vet redan att vi vann en övertygande seger i valet och vi kommer att ha en övertygande majoritet i parlamentet, sade Pasjinjan redan timmar tidigare när de första siffrorna hade tickat in.

I ett tal som sändes på Pasjinjans Facebooksida uppmanade han sina anhängare att samlas i huvudstaden Jerevan på måndagskvällen.

– Det armeniska folket gav Civilt kontrakt mandat att leda landet och mig personligen mandat att leda landet som premiärminister.

Kotjarjan och hans allians har ifrågasatt resultatet och hävdat att fusk har förekommit.

Trots värmeböljan har nära 50 procent av väljarkåren röstat, enligt valmyndigheterna.

Krig utlöste kris

Extravalet är en direkt konsekvens av kriget i Nagorno-Karabach förra hösten och kan få betydande följder i regionen.

Kriget mot Azerbajdzjan resulterade i inrikespolitisk kris i Armenien. Pasjinjan förlorade mycket av sin strålglans efter vad som sågs som ett nederlag i kriget mot ärkefienden och han tvingades att utlysa det extraval som hölls i söndags.

Valkampanjen har präglats av ett högt tonläge.

Kritikerna anklagar Pasjinjan för att ha varit eftergiven gentemot Azerbajdzjan genom att ge upp territorium i och omkring Nagorno-Karabach. Premiärministern har försvarat sig med att han var tvungen att gå med på det av Ryssland framförhandlade avtalet om vapenvila för att undvika ytterligare blodsspillan och territoriella förluster.

Över 6 500 människor dödades i kriget, enligt officiella uppgifter från Armenien och Azerbajdzjan.

Pasjinjan kom till makten 2018 efter att ha lett stora fredliga protester mot korruption. Armenien fick beröm av en rad länder för de val som genomfördes senare samma år och som betraktats som fria och rättvisa.

FAKTA

Fakta: Konflikten i Nagorno-Karabach

Både Armenien och Azerbajdzjan gör historiska anspråk på Nagorno-Karabach.

Strider mellan de två länderna utbröt längs Nagorno-Karabachs gräns i juli förra året och eskalerade i september.

En överenskommelse om vapenvila nåddes under ryskt inflytande i oktober.

Men konflikten om Nagorno-Karabach har historiska rötter. Hela området hamnade under ryskt styre i början av 1800-talet, och efter den ryska revolutionen 1917 blev det en autonom region i Azerbajdzjan.

Krig utbröt 1991 mellan Armenien och Azerbajdzjan sedan länderna utropat sig som självständiga stater i samband med Sovjetunionens kollaps. Uppemot 30 000 människor, framför allt azerier, dog i kriget som pågick fram till 1994.

Nagorno-Karabach förklarade sig också självständigt 1991, vilket dock inte erkänts av omvärlden. Området tillhör formellt Azerbajdzjan, men majoriteten av de 150 000 invånarna är armenier.

Källor: Landguiden/UI, NE och CIA Factbook

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL