Kultur och nöje

"South Parks" skapare förnyar kontrakt

Matt Stone och Trey Parker. Arkivbild.
Foto: Patrick Sörquist/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

"South Parks" skapare Trey Parker och Matt Stone har förnyat kontraktet med medieföretaget Viacom CBS.

Det gör att den animerade tv-serien fortsätter på den amerikanska kanalen Comedy Central till 2027, och 14 originalavsnitt kan visas på strömningstjänsten Paramount+, rapporterar Deadline.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

Framröstat: Den är världens bästa låt

Aretha Franklin. Arkivbild
Foto: Amy Sancetta/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Aretha Franklins "Respect" hamnar etta när musiktidningen Rolling Stone rankar de 500 bästa låtarna som någonsin gjorts.
Artisten Robyn kniper den bästa svenska placeringen.

Rankningen gjordes första gången 2004, och i denna reviderade version har över 250 musiker, kritiker och branschfolk röstat och totalt har nära 4 000 låtar nominerats.

Förra gången hamnade Bob Dylans "Like a rolling stone" i topp men får nu se sig nedpetad till en fjärdeplacering. Public Enemys "Fight the power" och Sam Cookes "A change is gonna come" hamnar tvåa respektive trea.

John Lennons "Imagine" glider också flera placeringar sedan förra rankningen, från andra till 19:e plats.

Den bästa placeringen för en svensk låt knips av Robyn, som hamnar på 20:e plats med sin "Dancing on my own". (TT)

Enligt redaktionen för Rolling Stone ger den nya listan "en mer expansiv, inkluderande vision av popen, musiken som fortsätter skriva om sin historia för varje beat".

FAKTA

Fakta: Låtarna på topp tio

1. Aretha Franklin: "Respect" (1967)

2. Public Enemy: "Fight the power" (1989)

3. Sam Cooke: "A change is gonna come" (1964)

4. Bob Dylan: "Like a rolling stone" (1965)

5. Nirvana: "Smells like teen spirit" (1991)

6. Marvin Gaye: "What's going on" (1971)

7. The Beatles: "Strawberry fields forever" (1967)

8. Missy Elliot: "Get ur freak on" (2001

9. Fleetwood Mac: "Dreams" (1977)

10. Outkast: "Hey ya!" (2003)

Kultur och nöje

Strejken i Norges kulturliv trappas upp

Oslo Nye Teater i Oslo är en av dem som berörs när Norges kulturliv strejkar. Arkivbild.
Foto: Stian Lysberg Solum
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Strejken i Norges kulturliv trappas upp. Nästa vecka ansluter 121 nya medlemmar i Landsorganisasjonen (LO), Norges största fackliga centralorganisation.

Redan nu strejkar 435 anställda inom opera, teater och orkester och flera föreställningar har hittills ställts in. Nästa vecka kommer fler institutioner att beröras, bland andra Oslo Nye Teater och Hålogaland Teater. Även personer inom Operan, Det Norske Teatret och Kristiansand Symfoniorkester går ut i strejk.

Strejken har pågått sedan 3 september och handlar om vilka pensionsavtal anställda i kulturvärlden ska ha i framtiden.

Kultur och nöje

Stridsberg: "Det är ingen idé att snoka"

Kanske kan man se denna hennes första novellsamling som en roman föreslår författaren Sara Stridsberg – ifall man kan tänka sig en friare historia om världen där människor spelar olika roller och går in och ut ur dem.
Foto: Duygu Getiren/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje De senaste året har Sara Stridsberg ägnat åt "en sorts explosioner". Hennes nya noveller, täta som romaner, har en ny lättsinnighet men rymmer också ett ömsint avsked till ett smått parodiskt sällskap som liknar Svenska Akademien.

"Hunter i Huskvarna" utspelas på en av "ursprungsplatserna". Som flicka bodde hon i staden i fem år, och efter ett tillfälligt besök, en mellanlandning utan baktanke, skrev hon berättelsen som sedan skulle bli titelnovellen.

– Jag skulle åka söderut och sov på hotell en natt. Vi satt på uteserveringen vid Huskvarna hotell och servitrisen var så förvånad, "är ni inte härifrån?", säger Sara Stridsberg, det sista på en oväntat perfekt småländska.

Där och då öppnades också fönstret till en annan och mer dramatisk värld kring vapenfabriken, "ett urtidsdjur vars stora skugga låg över Huskvarna och där arbetarna sögs in och ut vid bestämda tider" för att producera vapen till "hela tredje världen".

Målande beskriver hon hur Gud svävade som ett spöke över varje litet kvarter. De andra barnen såg änglar när de kisade, men inte hon. Sin egen familj kallar hon "ateisterna", som vore den en popgrupp.

– Allt det där kom tillbaka, jag skrev det här på väg därifrån.

"I datorns mörker"

Pandemin har skjutit fram premiärer av hennes pjäser inte bara på Dramaten utan också på teatrar i bland annat Frankrike och Brasilien, men inte påverkat hennes skrivande. Varför det senaste årets berättelser blev just dessa dramatiska noveller kan hon inte riktigt svara på.

– Jag har ju enorma mängder text – alltid – som finns i datorns mörker. Formen på det jag skriver varierar, ibland blir det en roman, ibland en pjäs eller en barnbok, nu blev det noveller.

Titelnovellen handlar om två barn, pojken Hunter och den berättande flickan. På kvällarna drar de svarta sopsäckar över sig och funderar över om de ska låta sig köras över av lastbilarna på E4:an eller hoppa ner i diket. Allt medan Hunters pappa, en vapensamlare med stora problem, håller hov på torget. Just utsatta barn och ungdomar återkommer genom novellsamlingen precis som i hennes författarskap.

– Jag kan inte förklara det på något annat sätt än att jag har varit där och sett det, jag vet hur det ser ut. Det finns i mig, säger hon.

– Mina missbrukare har kanske inte suttit på parkbänken i landstingsbrallor (som Hunters pappa) men de har varit i samma position, fallna konungar som skrävlar, men i närheten av det försöker man ju alltid finna lyckan. Det blir också en drivkraft, det tror jag att jag har varit mästare på i mitt eget liv, både i skrivandet och utanför, att hitta de där sakerna som man kan älska, som är fantastiska.

Förenklat facit

Vilka var då Sara Stridsbergs egna fallna konungar? Egentligen är det ingen hemlighet, förklarar hon. I ett annat sammanhang skulle hon heller inte ha något emot att berätta men biografiska upplysningar som dessa tenderar att bli ett slags förenklat facit.

– Det blir lite "det var så här och nu skriver hon så här". Men jag är ju väldigt väldigt bekant med företeelsen, den är inte främmande för mig. Man skriver ju där man står på något sätt.

Det gäller även novellen "Familjen", där en ung sörjande kvinna blir upptagen i ett mycket gammalt sällskap vars medlemmar blivit beroende av sina egna porträtt. Kvinnan får ett kärleksfullt mottagande i ett nytt och udda sammanhang, som vore hon ett barnbarn. Sällskapets regler gäller ceremonierna, i övrigt är det mest Vilda Västern. På väggarna syns klösmärken och kvinnan känner sig väldigt ensam.

– Det liknar mig och Svenska Akademien, men också andra upphöjda sällskap och situationer där man blir utvald och liksom upplyft, och även jag gick igenom en privat sorg då. Porträttmålaren som målar deras porträtt från morgon till kväll är ju också en bild av den här situationen, att låta sig porträtteras av medier och leva i en sorts spegelvärld, nu är du min porträttmålare, säger Sara Stridsberg.

Fru Vass

I Klas Östergrens skildring av Svenska Akademien i romanen "Renegater" kände hon igen sig själv som Fru Vass.

– Jag tyckte mycket om hans bok, men det är svårt om böcker snuddar vid en verklighet som man själv varit del av, regelrätta scener är svårt att läsa, det blir väldigt speciellt, jag har inte så mycket att säga om den egentligen.

TT: Kan du dela den ömhet din huvudperson uttrycker när hon lämnar sällskapet, är den självbiografisk?

– Absolut. Bland andra känslor.

TT: Hur ser du på din tid i Svenska Akademien nu?

– Jag har inte nått fram till det, vissa saker måste man tänka på så oerhört länge, gamla förklaringar visar sig alltid innehålla nya gåtor, så är det ofta när man ser tillbaka på dem, och det säger också huvudpersonen i novellen "Vi var rovdjur": Det är ingen idé att snoka, får man reda på en sak uppstår det bara nya hemligheter.

Erika Josefsson/TT

'Lyckan och ljuset finns hela tiden, även på de mest oväntade platser' säger Sara Stridsberg.
"Lyckan och ljuset finns hela tiden, även på de mest oväntade platser" säger Sara Stridsberg.
Foto: Duygu Getiren/TT
De nya novellerna har ett humoristiskt bett som tidigare kommit till uttryck främst i Sara Stridsbergs dramatik.
De nya novellerna har ett humoristiskt bett som tidigare kommit till uttryck främst i Sara Stridsbergs dramatik.
Foto: Duygu Getiren/TT

FAKTA

Fakta: Sara Stridsberg

Född: 1972.

Bor: I Stockholm.

Familj: Ja.

Sysselsättning: Författare, dramatiker och ledamot i Samfundet De Nio.

Aktuell: Med sin första novellsamling, "Hunter i Huskvarna". Hennes pjäs "Förbannelsen" får urpremiär 12/11 på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. Hon kommer också med en ny barnbok, "Vi går till parken", ett samarbete med den italienska illustratören Beatrice Alemagna.

Böcker i urval: Debuterade 2004 med romanen "Happy Sally" om kanalsimmerskan Sally Bauer. För "Drömfakulteten" (2006) om radikalfeministen Valerie Solanas fick hon Nordiska rådets litteraturpris. Den senaste romanen, "Kärlekens Antarktis" (2018), är berättad ur en mördad kvinnas perspektiv.

Övrigt: Ersatte 2016 Gunnel Vallquist i Svenska Akademien men lämnade sin plats 2018.

Läser just nu: "Jag läser 'Dykungens dotter' av Birgitta Trotzig igen. Jag har älskat henne så mycket, men blir ändå helt chockad nu när jag läser henne igen. Det är så speciellt och så kraftfullt – som ingenting annat. Det är som att läsa Bibeln."

Tittar på: "Nyheterna, 'Thunder in my heart', 'Ring min agent'."

Framtidsplaner: "Skriver på en roman. Skriver en opera."

Kultur och nöje

Elton Johns Sverigekonserter skjuts upp

Elton John har skadat höften och tvingas skjuta upp sin turné ytterligare en gång. Arkivbild.
Foto: Chris Pizzelo/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Elton Johns Europaturné Farewell yellow brick road flyttas fram till 2022 och 2023. Även de två spelningarna på Tele 2 Arena den 1 och 2 oktober skjuts alltså på framtiden.

Elton John lämnade beskedet med "stor sorg och ett tungt hjärta". Anledningen är att artisten i slutet av sommaren föll och sedan dess har haft stora smärtor i höften. Han kommer antagligen att behöva opereras, men genomför ändå en välgörenhetskonsert den 25 september, för att "inte svika välgörenheten".

"Jag vet hur otroligt tålmodiga mina fans har varit ända sedan covid stoppade turnén förra året och det krossar mitt hjärta att låta er fortsätta vänta. Jag förstår er frustration efter det året vi alla har haft. Men jag lovar – showen kommer tillbaka nästa år och jag ska se till att den är mer än värd väntan", säger han i ett pressmeddelande.

Turnén ska nu starta 19 januari 2022 i New Orleans och pågå fram till sommaren 2023. Alla biljettköpare i Sverige kommer att få mer information om konserterna inom kort och redan köpta biljetter är giltiga även till de nya datumen, 7 och 8 juli 2023.

Kultur och nöje

Opublicerat verk av Tennessee Williams funnet

Tennessee Williams har skrivit om en amerikan som besöker Rom i en tidigare opublicerad berättelse. Arkivbild.
Foto: Marty Reichenthal
Kultur och nöje
Kultur och nöje

En tidigare opublicerad berättelse av Tennessee Williams har upptäckts och publicerats för första gången i tidningen The Strand magazine, skriver The Guardian. "The summer woman", ungefär "sommarkvinnan", hittades i arkivet på Yale universitet.

Berättelsen handlar om en amerikansk akademiker som besöker Rom varje sommar på grund av relationen till en kvinna som han träffar när hon går på gatan. Men åren efter det andra världskriget upplever mannen en växande fientlighet mot amerikaner.

Berättelsen vittnar om Tennessee Williams mångsidighet, menar Andrew Gulli, redaktör på The Strand magazine.

– Med ett par breda drag tecknar William landets skönhet och den genuina vänligheten hos människorna där, medan han mästerligt drar paralleller mellan den amerikanska huvudpersonens tillfälliga relation med en prostituerad och USA:s inblandning utomlands, båda relationerna fulla av konflikter, förbittring och desillusion.

Williams är en av 1900-talets mer betydande amerikanska dramatiker, med verk som "Linje lusta" och "Katt på hett plåttak". Han har också tidigare skrivit om Italien och dess folk i "The rose tattoo".

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinopiloten

BankID - den perfekta legitimationen online!

Casinopiloten Idag använder vi oss av internet och våra mobiltelefoner till det mesta. I Sverige har vi nu haft tillgång till BankID som e-legitimation ett par år och det blir mer och mer populärt.

Det klassas som en säker betalmetod och identifiering av gällande personer vid beställningar online eller för att legitimera sig hos olika myndigheter, banker eller andra företag.

Andra länder använder sig givetvis också av liknande elektroniska tjänster som BankID. Norge är det land som har en e-legitimation som är mest likt hur det fungerar för oss när vi använder oss av bankID som legitimering. Skillnaden med Norges e-legitimering och vår svenska är att deras e-legitimering görs via mobiloperatörens inblandning. De tar dessutom en avgift för varje gång som tjänsten används.

BankID är Sveriges absolut största och mest använda e-legitimation och har utfärdats av totalt 12 banker som i samarbete erbjuder tjänsten. Alla de största bankerna i Sverige erbjuder tjänsten och mer eller mindre alla i dagens samhälle har appen nedladdad på någon av sina enheter. De flesta använder sig av mobilt bankID för att bara med några knapptryck kunna genomföra köp och legitimering på olika sidor online.

BankID används till mer eller mindre alla köp online numera

Vi svenskar har tagit emot de flesta teknologiska förändringar öppenhjärtigt och sedan BankID kom och tjänsten breddats så använder vi den mer eller mindre till allt. Några av de områden där BankID är nära till hands:

Till inlogg där verifiering krävs, t.ex på internetbanken, arbetsförmedlingen och csn.

Vid betalning av räkningar eller för identifiering av beställningar som görs online.

Till tjänster som kräver verifiering för insättningar, t.ex när du spelar på online casino. (mer information om casino med bankid - här).

BankID kan användas för att göra direkt överföringar via tjänsten swish.

Appen är enkel att ladda hem och allt du behöver göra för att aktivera tjänsten är att antingen gå in på banken eller använda din bankdosa.

BankID kan både användas från dator, surfplatta och mobiltelefon och används flitigt flera gånger i veckan av de flesta. Tjänsten gör det betydligt mer bekvämt och enkelt för oss att hantera vardagliga inloggningar och/eller köp online.

Mobilt BankID - ett måste!

Att ha BankID installerat på sin mobiltelefon är mer eller mindre ett måste idag, eftersom att tjänsten används till det mesta online. Allt från att logga in på din internetbank, till att göra snabba överföringar, bekräfta köp eller logga in på olika sidor. För att skaffa Mobilt BankID så gör du på följande sätt:

1. Gå in på Google Play eller App Store och ladda hem appen “BankID”.

2. För att logga in i appen så använder du din säkerhetsdosa samt aktiverar tjänsten i din internetbank.

3. Om du inte har en bankdosa så behöver du aktivera ditt BankID på ditt närmaste bankkontor.

Varje bankID har en giltighetstid innan det behöver förnyas och detta kan variera beroende på vilken bank du använder dig av. Det är lika enkelt att förnya sitt bankID som att skaffa ett för första gången och när det är dags så kommer du att bli underrättad om det via appen. Många som spelar på casino online tycker att BankID är smidigt då det förenklar verifieringen av betalmetoder och i sin tur leder till snabbare uttag. Tidigare så var spelare tvungna att skicka in styrkande dokument för att bevisa sin identitet och folkbokföringsadress.

Kultur och nöje

Nicki Minaj får mothugg av Vita huset om vaccin

Nicki Minaj har erbjudits ett samtal med Vita huset om coronavaccinet. Arkivbild.
Foto: Evan Agostini
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Den amerikanska rapparen och artisten Nicki Minaj får mothugg från flera håll efter påståenden om att coronavaccinet skulle orsaka impotens. Nu erbjuder Vita Huset Nicki Minaj ett "utbildande samtal" med en av dess doktorer.

– Precis som vi har med andra erbjöd vi Nicki Minaj ett samtal med en av våra doktorer som kan svara på de frågor hon har om vaccinets säkerhet och effektivitet, säger en talesperson i ett uttalande.

Nicki Minaj orsakade debatt när hon tackade nej till inbjudan av Met-galan, där man var tvungen att vara vaccinerad. Artisten sade att hon bara tänkte ta sprutan efter att "ha gjort tillräcklig research".

Minaj påstod också att hennes kusins kompis i Trinidad blev impotent efter att ha tagit vaccinet, och att mannens testiklar svullnade upp.

Påståendet tillbakavisades av Trinidads hälsominister. Även brittiska och amerikanska hälsomyndigheter har kritiserat Minajs uttalande, och sagt att det inte finns några bevis på att vaccinet påverkar fertiliteten eller mäns könsorgan.

Kultur och nöje

GW: Tjatigt med actionfyllda krimserier

Leif GW Persson ligger bakom idén till 'Det som göms i snö'. Robert Gustafsson spelar huvudrollen.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje En högt uppsatt polischef och jämställdhetsförespråkare visar sig ha ett mörkt inre – den nya säsongen av "Det som göms i snö" gör fiktion av riktiga kriminalfall.
– Ibland överträffar verkligheten dikten, säger Leif GW Persson.

Det är ingen hemlighet att Leif GW Perssons "Det som göms i snö" är inspirerad av verkliga händelser. Den första säsongen kretsade kring en man som tog på sig flera mord, utan att ha begått dem. Man behöver inte vara professor i kriminologi för att ana att Thomas Quick/Sture Bergwall-historien har funnits i serieskaparnas bakhuvud.

När Kalla fall-gruppen är tillbaka, med Robert Gustafssons rollfigur i spetsen, är det högste polischefen som beter sig misstänkt. Trots ett brinnande engagemang för jämställdhet inom poliskåren tycks mannen begå brott mot kvinnor på sin fritid. Inte alls olikt härvan med verklighetens Kapten klänning.

Slipper skjuta folk

Leif GW Persson ligger bakom idén till serien och var själv verksam inom polisväsendet när Göran "Kapten Klänning Lindberg greps.

– Ibland överträffar verkligheten dikten, eller gör i alla fall goda försök till att tävla med fantasin. Göran Lindberg är en sådan, en inkarnation av en dubbelnatur. Samtidigt som han gjorde "det där" är han ju den främsta förkämpen för kvinnors rättigheter inom polisväsendets historia, säger han.

Till skillnad från många andra kriminalserier håller "Det som göms i snö" sig borta från fartfyllda actionscener och explosioner. Robert Gustafsson och Leif GW Persson menar att det inte är ovanligt att en polis aldrig behöver avfyra sitt tjänstevapen under sin karriär.

– Så ser verkligheten ut. I serier är det snedvridet med massor av biljakter och folk som skjuter. Men allting händer egentligen här, säger Robert Gustafsson och pekar mot huvudet och hjärtat.

Han får medhåll från Leif GW Persson.

– Det är inte så att man ligger i en stor hög och brottas, man skickar brev till folk och ringer dem på telefonen. Och då tänkte jag, vem är bättre på att gestalta det än Robert, säger han.

Vardagliga dråpligheter

Den pensionerade professorn i kriminologi lyfter fram brittiska produktioner som ett bra exempel på actionfria spänningsserier.

– De har fenomenala förhör i sina polisserier, som är så laddade att det är sanslöst. Det driver handlingen framåt, medan vi i Sverige har en pyroteknikvariant, bilar exploderar, folk kastas flera meter och blir skjutna. Det är tjatigt, säger han.

Robert Gustafsson, som ursprungligen kommer från komikersvängen, hade inga problem med att ta sig an rollen som en allvarlig polis. Samtidigt påpekar han att alla filmer ("utom möjligtvis "Doktor Zjivago" från 1965"), innehåller någon typ av glädje eller humor. I "Det som göms i snö" har de jobbat för att smyga in vardagliga komiska situationer.

– Livet består både av glädje och av sorg. Vi har försökt att inte glömma bort det, utan har med lite dråpligheter, säger Robert Gustafsson.

"Det som göms i snö" har premiär den 19 september på Viaplay.

Sofia Sundström/TT

Robert Gustafsson är tillbaka i rollen som Peter Wendel i 'Det som göms i snö'.
Robert Gustafsson är tillbaka i rollen som Peter Wendel i "Det som göms i snö".
Foto: Henrik Montgomery/TT

FAKTA

Fakta: "Det som göms i snö"

"Det som göms i snö" är baserad på en idé av Leif GW Persson.

Serien följer Kalla fall-polisen Peter Wendel, som spelas av Robert Gustafsson.

I rollerna syns även Samuel Fröler, Ia Langhammer, Ingela Olsson, Peter Gardiner och Cilla Thorell.

För manus står Aron Levander och Hans Jörnlind. Kristian Petri och Camilla Strøm Henriksen har regisserat.

Säsong 2 har premiär den 19 september.

Kultur och nöje

Han får PO Enquists pris

Jan Grue får PO Enquists pris. Arkivbild.
Foto: Terje Pedersen
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Den norske författaren Jan Grue får årets Per Olov Enquists pris. Det delas sedan 2004 ut ut till "en yngre författare på väg ut i Europa".

Motiveringen lyfter fram att i tider då gränsen mellan fakta och fiktion utmanas visar Jan Grue "hur ett självbiografiskt verk kan tillvarata romanens alla möjligheter: det är hjärtskärande, ogarderat och analytiskt på ett sätt som kräver exakthet i gestaltning och säker stilistisk hand."

Jan Grue debuterade 2010 med novellsamlingen "Alt under kontroll" och har skrivit romaner, novellsamlingar, barn- och faktaböcker. Hans självbiografiska sakprosabok "Jeg lever et liv som ligner deres" nominerades 2019 till Nordiska rådets litteraturpris.

Per Olov Enquists pris instiftades av Enquists förläggare på hans sjuttioårsdag 2004 och delas gemensamt ut av Norstedts, författarens utländska förlag och Bok & Bibliotek. Prissumman är 5 000 euro.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL