Italiensk skönhet firar ett sekel

Det sägs att Moto Guzzi-ägarna är mer hängivna än nästan alla andra hojåkare. De har inte bara köpt sig en Guzzi, utan gått med i en kult.

–  Det finns många jättebra hojar som kan ta dig från a till b. Men kan de få ditt blod att koka? Nej, men det kan Guzzi. Det är svårt att beskriva känslor med ord, men det handlar om en pågående förtjusning och förälskelse, fastslår Nicklas Johansson, kontaktperson för Moto Guzzi Club of Sweden.

Men vad är då detta för magisk motorcykel? Jo, en stiligt formgiven skapelse med en egensinnig kraftkälla, en längsmonterad v-twin där cylindrarna pekar uppåt sidorna. Ekipaget tillverkas av ett litet italienskt företag, som fortfarande håller till i samma lokaler som för hundra år sedan.

Motorn har kraft och tuffar på med en twin-puls, en blandning av ånglok och jaktplan. Moto Guzzi är en livstidssjukdom.

Men egentligen började allt redan under första världskriget. Då tjänstgjorde Carlo Guzzi och Giorgio Parodi i flygvapnet och blev snabbt vänner. De bestämde sig för att börja bygga motorcyklar när kriget var över.

Sagt och gjort. Med hjälp av en smed konstruerade Carlo Guzzi en encylindrig kraftkälla på 500 kubik och snart stod motorcykeln Normale färdig. Duon lånade ett startkapital av Giorgio Parodis pappa och grundade 1921 Società Aninoma Moto Guzzi. Hojen började tillverkas och blev genast framgångsrik.

Redan 1924 var märket kung på racerbanorna. När man slutade med tävlingsverksamheten 1957 var det med hela 3 000 vinster i bagaget, bland annat åtta VM-titlar och elva segrar på tuffa Isle of Man. Under tiden byggdes även många gathojar, som Condor, Dondolino och Falcone.

–  En av de viktigaste modellerna var V7 från 1967. Det var med den som intresset för Guzzi tog fart i Sverige. Och V7 Sport från 1971 är en ikon, säger Nicklas Johansson, som själv äger sex stycken Moto Guzzi-maskiner.

Landsvägsmaskinen V7 var även betydelsefull för tillverkaren själv. Den hade börjat som ett arbetsfordon för poliskåren, även så långt borta som i Los Angeles, USA. Modellen följdes av långfärdslokomotivet California.

I modern tid ägs Moto Guzzi av Piaggio. Det är fortfarande ett litet entusiastmärke, som har dragits med ekonomiska problem. En vändpunkt är dock äventyrshojen V85 TT, som har sålt ovanligt bra, så även i Sverige.

–  Det är något särskilt med den. Designen är fantastisk och motorkaraktären underbar. Motorn har kraft och tuffar på med en twin-puls, en blandning av ånglok och jaktplan. Moto Guzzi är en livstidssjukdom, säger Nicklas Johansson.

Robert Lagerström/TT