Vägen från fattigmansäng till trivselmöbel
Kökssoffan ligger många svenskar varmt om hjärtat. Vi förknippar den med generösa lantkök där vi kan sträcka ut oss efter en god måltid.
Men så har det inte alltid varit. För bara 100 år sedan var boendestandarden riktigt dålig i Sverige. I alla fall för arbetarklassen. Bostäderna i städerna var små och bestod ofta av ett kombinerat kök och rum, ett så kallat bostadskök. Det var trångt och sjukdomar som tuberkulos spred sig lätt. Till kvällen fälldes köksbordet, som i regel var av klaffmodell, ihop och ställdes åt sidan. Därefter drogs kökssoffan ut och blev säng för en eller flera personer.
– Förr gjorde vi det mesta i köket eftersom trångboddheten var stor, dessutom var köket – där vedspisen fanns – alltid någorlunda uppvärmt, säger Maria Göransdotter, som är knuten till Designhögskolan vid Umeå universitet som lektor i designhistoria och designteori.
Kökssoffan var i första hand en möbel för vanligt eller till och med fattigt folk. Den fick sitt stora genombrott under 1800-talet, berättar hon.
Den är väldigt spridd och älskad i Sverige. Många har minnen och känslor knutna till den.
På 1930-talet inleddes många stora bostadsreformer. Nya lägenheter med annan planlösning än tidigare byggdes. Det innebar en tillbakagång för kökssoffan.
– Man ville få bort sovplatserna från köken, som blev mindre och mer som rena arbetskök. Matbordet för familjens vardagsmåltider flyttade in i köket i stället för kökssoffan, som förknippades med gångna tiders fattigdom och trångboddhet.
I stället slog funktionalismen med sin framtidstro och inriktning på enkelhet och användbarhet i designen igenom på bred front, berättar hon.
– Den nättare pinnsoffan blev fram emot 1950-talet en slags ersättare till kökssoffan under den här tiden.
Men på 1960- och -70-talen växte populariteten för den mer traditionella soffan igen. Då fanns en konsumtionskritisk rörelse som vurmade för en mer naturnära livsstil och de lantliga stilidealen stod högt i kurs.
– Då gjorde man upp med modernismen och ville återskapa lantköken, med hemvävda trasmattor och hantverkstillverkade möbler.
Lite av det ser vi prov på även i dag. I klimatkrisens spår har äldre möbler fått ännu ett uppsving.
– De senaste åren har vi också sett hur köken åter har blivit en plats där man inte bara lagar och äter mat. De ses ofta som bostadens nav och umgängesplats. Det är där vardagslivet pågår och i många moderna bostäder flyter kök och vardagsrum ihop, säger Maria Göransdotter.
Med det i åtanke tror hon att kökssoffan har en framtid.
– Den är väldigt spridd och älskad i Sverige. Många har minnen och känslor knutna till den.
Det är inte ovanligt att köksoffan får andra användningsområden i dag, och kanske blir sittplats i växthuset eller på altanen, eller placeras i hallen. Där är den särskilt lämplig eftersom den har inbyggd plats för förvaring och är praktisk att sitta på när man knyter skorna.
– Jag gillar den verkligen. Men där vi bor nu har vi inte plats för någon. Däremot har vi gjort en sänggavel av ryggstödet på en gammal kökssoffa, säger Maria.
En som har bevarat en gammal kökssoffa i sitt kök är Anna Lång. Hon är en inredningsintresserad läkare från Gävle. Familjen bor i en vacker trävilla från förra sekelskiftet med många tidstypiska detaljer bevarade, som bröstpaneler och spröjsade fönster.
– Att hålla på med huset är min hobby och fungerar bra som återhämtning för mig. Efter en stressig dag på jobbet är det skönt att arbeta kreativt och använda den andra halvan av hjärnan, säger hon.
Anna Långs stil är rustik och lantlig med romantiska inslag. Inredningen hålls samman av milda pastellnyanser – kökssoffan är målad i en grågrön kulör.
– Den har funnits i min släkt länge, sedan förra sekelskiftet skulle jag tro. Jag hade den som säng när jag var liten, berättar hon.
Annas mamma fick den av sina svärföräldrar, och någon gång under 1980-talet lutade mamman av den, då det var högsta mode.
– Den har bytt skepnad genom åren. Men hos oss har den fått flytta tillbaka in i köket där den verkligen inbjuder till avkoppling.
Anna beskriver hur möbeln fungerar avstressande eftersom man helt enkelt inte kan motstå att vicka omkull på den en stund efter maten.
– Köket är samlingspunkten och där blir soffan en naturlig plats för vila och återhämtning.
För henne var det självklart att bevara soffan – trots att den är lite otymplig.
– Den är en tidlös klassiker. Kuddarna och överkastet på locket kommer från våra respektive släkter. Det knyter ihop då och nu på ett fint sätt.
Lisa Wallström/TT
Soffa tillverkad av trä som fungerar som bäddsoffa. Möbeln var vanlig i allmogens hem från 1800-talet.
När man lyfter av locket går framstycket att dra ut så att den kan förvandlas till en säng. Förr förvarades sängkläderna i utrymmet.
Locket är ibland stoppat för att bli skönare att sitta på, men stoppning saknas i rygg- och armstöd.
I finare miljöer var kökssoffan ofta pigans, hembiträdets eller barnflickans säng om inte arbetsgivaren höll med ett eget rum.
Möbeln ligger bakom uttryck som ”att ligga på sofflocket” och ”soffliggare”. Båda med betydelsen att vara slö eller lat i allmänhet – i synnerhet när det gäller att inte rösta i allmänna val.
Källa: Radioprogrammet ”Ting” i P1.
En sittdyna gör soffan bekvämare. Det är snyggt att lägga allt från trasmattor till fårskinn på den.
Ös på med kuddar, gärna i någon accentfärg. Lägg två avlånga kuddar som armstöd i änden på vardera sidan.
Är färgen avflagnad? Det är bara snyggt, var inte rädd för att behålla patina. Annars är det fint att måla den i en kulör som sticker ut som svart, röd eller orange.
Soffor med sirlig snickarglädje i ryggstödet kan enkelt förvandlas till en fin sänggavel. Om måtten passar kan hela soffan bli en praktisk sängram.
