Oro och virus skuggar Sveriges insatser i Myanmar

Sidakontoret har nyligen flyttat tillbaka till storstaden Rangoon (Yangon) i Myanmar. Detta efter att ha omlokaliserats till Thailand i juli, då det bedömdes att personalen inte skulle kunna få akutsjukvård i Rangoon.

– I början av september gjorde vi en ny bedömning, att man nu kan få sjukvård i Yangon, vilket gör det lite säkrare att vara här. Så nu är vi fyra utsända svenskar vid ambassadens sektionskansli som har åkt tillbaka hit, säger Frederik Frisell, biståndsråd vid Sveriges sektionskansli i Rangoon, på telefon till TT.

Men att biståndsmyndighetens kontor flyttar tillbaka betyder inte att det är säkert i Myanmar. I både Rangoon och i andra delar av landet är det mycket oroligt.

– Det vi kan se nu är mest i de nordvästra och även i de östra delarna, där det pågår strider mellan militär och de folkliga motståndsgrupperna, och även de tidigare existerande väpnade grupper som finns i Myanmar, säger Frisell.

Säkerhetsläget påverkar Sveriges sätt att arbeta med bistånd i Myanmar. I vanliga fall brukar Sida till exempel vilja följa upp projekt med besök runt om i landet, något som nu får stå tillbaka.

Även de organisationer som Sverige samarbetar med har stora utmaningar att jobba vidare, bland annat de som är aktiva inom ramarna för Sidas demokratistöd och stöd till fria medier.

– Många av dem har gått under jorden eller lämnat landet. Vi gör vad vi kan för att hjälpa civilsamhället och de här organisationerna att överleva den här tiden, säger Frederik Frisell.

– Vi försöker skydda de resultat vi har åstadkommit med biståndet tidigare år. Just nu finns det begränsade möjligheter att ta stora steg framåt, av naturliga skäl, men vi försöker åtminstone bevara det som har gjorts.

Våldet har trappats upp ytterligare sedan en typ av skuggregering – Myanmars nationella enhetsregering (NUG) – nyligen manade till revolt mot militärjuntan. Skuggregeringen består av personer som håller sig gömda eller lever i exil. Skuggpresidenten Duwa Lashi La har uppmanat miliser och etniska styrkor att agera och attackera militären i vad han kallat ett "försvarskrig".

Lokala grupperingar har bildats på flera håll i landet för att slå tillbaka mot juntan som den 1 februari avsatte landets ledare, statskanslern och fredspristagaren Aung San Suu Kyi, och hennes folkvalda regering. Militären har dock slagit ner mot de stora demokratiprotester som hållits, hundratals människor uppges ha dödats i samband med att säkerhetsstyrkor försökt stoppa demonstrationerna.

Efter kuppen i februari ställde Sverige om sitt bistånd till Myanmar, eftersom statsapparaten numera styrs av miliärjuntan och inte en folkvald regering. Inget stöd går längre till staten eller till statliga institutioner, utan enbart till civilsamhällets organisationer.

Utrikesdepartementet avråder från resor till Myanmar och uppmanar sedan i våras svenskar som befinner sig i Myanmar att lämna landet.

Kristin Groth/TT