GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Knut förlorade synen, nu vill han hjälpa andra

När lampan släcktes blev den vita käppen Knut Thorstenssons ledstjärna. På vita käppens dag vill han berätta om livet som synskadad.
Personligt • Publicerad 15 oktober 2021 • Uppdaterad tisdag 17:16
Den vita käppen är enormt viktig för synskadade Knut Thorstenssons självständighet.
Den vita käppen är enormt viktig för synskadade Knut Thorstenssons självständighet.
Foto: Mikael Persson

”Kan ni vara snälla att tända lampan?”

19-årige Knut Thorstenssons vädjan möttes med tystnad. Han låg på Lunds sjukhus och hade då precis vaknat upp efter en veckas medvetslöshet och minnesförlust. Han mindes inte hur han kört bil fredagen innan, inte hur han hade krockat våldsamt och han förstod inte hur illa skadad han var. Eller hur nära döden han varit.

”Det är så mörkt här inne, kan ni tända? Snälla?”

Och så kom då läkaren som berättade att lampan redan var tänd. Bara att Knut inte kunde se den. Och att det nog skulle förbli på det viset.

I olyckan den där oktoberkvällen spräckte Knut skallen och käken och var en hårsmån från att bli förlamad. Så här 40 år senare är han glad över att han fick behålla livet, om än ett nytt sådant. Med en vit käpp och en ledarhund som följeslagare.

Profilen

Namn: Knut Thorstensson

Bor: Bjärlöv, tvärsöver gatan från där han växte upp. Har stuga utmed Åhuskusten.

Ålder: 61 år.

Familj: Hustrun Maria (ordförande i Synskadades riksförbund Sverige), två bonusbarn. Två ledarhundar, Älvis och Dixie.

Yrke: Massör och ergonom på Feelgood företagshälsovård i Hässleholm. Verkstadsmekaniker i grunden.

Är: Ordförande i Synskadades riksförbund Kristianstad-Bromölla. Sitter som sådan i kommunens råd för funktionshindrade och i utskottet för kollektivtrafik och färdtjänst inom SRF.

Fritid: Trädgård. Läser mycket. Föreningslivet. Är med i grupp för ledarhundar i Skåne. Frimurarna.

En svår omställning

I dag är han förstås ett verkligt proffs på att använda käppen, men då i början var det svårt.

Han minns hur han på sjukhuset bad om att få en käpp, men det fanns ingen. Istället tog han en krycka för att orientera sig till toaletten på egen hand. Han minns också hur han inte fick gå in på sitt rum efter att ha fått det slutgiltiga beskedet på att hans syn var borta, utan istället lotsades ut i allrummet.

– Då kom tårarna. Jag grät och grät, och när jag slutade satt det fina personer runt om mig som sa åt mig att fortsätta. Det var bra. Jag behövde det, säger Knut.

Långsamt började det gå upp för honom följderna av det nya livet. Han som jobbade i familjens verkstad, med traktorer stora som hus och som älskade att meka och skruva, tvingades tänka om.

Efter mycket stöd, han fick gå i skola för att lära sig punktskrift och lära sig gå med käpp, eller ”käppa” som han säger, så läste han in ekonomisk linje på gymnasiet.

Numera jobbar han inom företagshälsan med massage och ergonomi. Han gör företagsbesök med sin ledarhund Älvis och känner sig väl mottagen överallt han kommer.

Ett av Knuts tekniska hjälpmedel, en VictorReader, som bland annat ser till att Knut kan ta del av tidningen med hjälp av talsyntes.
Ett av Knuts tekniska hjälpmedel, en VictorReader, som bland annat ser till att Knut kan ta del av tidningen med hjälp av talsyntes.
Foto: Mikael Persson

Vill hjälpa andra

Knut har också engagerat sig i Synskadades riksförbund, sedan sex år tillbaka som ordförande i lokalföreningen i Kristianstad-Bromölla. Där försöker han påverka, men också hitta aktiviteter som passar alla åldrar. Mycket för gemenskapens skull där man ofta hjälper varandra.

För ett tag sedan gjordes en tredagarsresa utmed Göta kanal, med syntolk som berättade vad som syntes utanför fönstret.

– Det var flera som aldrig hade upplevt det. Då känns det tacksamt att anstränga sig lite extra.

På en ledarhundskurs för några år sedan träffade han Maria, som också blivit synskadad som vuxen. Tycke uppstod och de väntade inte länge med vare sig förlovning eller giftermål.

– När man vet, vet man.

I lilla Bjärlöv är det många som känner paret och som vet vad den vita käppen signalerar. Men Knut önskar att fler ville förstå. Både att det går att leva ett fint liv som gravt synskadad, med de hjälpmedel som finns, och samtidigt att det kan vara oerhört svårt ibland.

Längst fram på Knuts teknikkäpp sitter kulan som kallas för doppsko. Den kan vara i olika material och i olika former.
Längst fram på Knuts teknikkäpp sitter kulan som kallas för doppsko. Den kan vara i olika material och i olika former.
Foto: Mikael Persson

– Den vita käppen hjälper mig att orientera mig. Jag för den framför mig, när jag tar vänster fot fram sveper käppen åt höger och tvärtom.

Bra om folk ger sig till känna

Ska den göra verklig nytta behöver han en kant att förhålla sig till. En gräskant, en husvägg eller ett stråk med stenar som skiljer sig från övriga. Och så önskar han att folk han möter ger sig till känna. Det är rätt obehagligt att plötsligt höra någon andas intill sig.

– Häromdagen när jag var ute med hundarna ropade några unga röster att de skulle passera mig på höger sida och så svischade ett par mountainbikes förbi. Det känns tryggt och bra, då kan jag både hinna reagera och få in hundarna.

Så hellre säga något än vara tyst och hellre hjälpa än stjälpa. Förstås.

– På vintern kan det betyda att man skottar ordentligt där gångstråket är så att vi slipper klättra över stora snövallar. Eller att du varnar om det står något i vägen där vi går.

Arbetet i föreningen innebär också mycket lobbyverksamhet mot myndigheter. Att synskadade plötsligt kan bli av med sin färdtjänst är en fråga som är högt upp på agendan.

Den vita käppen är till för att Knut Thorstensson ska kunna orientera sig – men också för att medtrafikanter ska förstå att han inte kan se och ta hänsyn till det.
Den vita käppen är till för att Knut Thorstensson ska kunna orientera sig – men också för att medtrafikanter ska förstå att han inte kan se och ta hänsyn till det.
Foto: Mikael Persson

– Att du kanske klarar att åka tåg innebär inte att du klarar dig när du kommer fram. Hur ska du hitta på ett nytt ställe? Att inte beakta hela bilden innebär att vi blir sittande hemma och den psykiska ohälsan ökar.

Hjälp av syninstruktör

Själv sitter han dock inte still så ofta. Just för att han får färdtjänst, ledsagning och har sin ledarhund. Utan Älvis vet han inte hur han skulle klara sig i jobbet eller i stan.

– Jag kände ju till Kristianstad som seende och fick hjälp av en syninstruktör efter olyckan. Vi gick runt, runt i stan med käppen för att jag skulle lära mig att hitta. Och de var hemma och märkte upp olika saker i huset för att underlätta.

Den hjälpen finns inte att få idag, trots att Knut menar att det skulle göra den synskadade oerhört mycket mer självständig och därmed kosta mindre för samhället.

– Kommunen har inga syninstruktörer och inom Regionen kommer man inte hem till folk.

Samhällets stöd menar han är ovärderligt för självständighet och självkänsla. Knut menar att han har ett fint liv, men att det påverkas av hur samhället ser på synskadade.

– Det blev som det blev för min del, pannlampan slocknade. Även om jag därmed inte kan leva som jag gjorde innan, innebär det inte att jag slutar vilja leva, jobba och göra saker. Med rätt stöd är jag inte en belastning i samhället, utan kan vara en tillgång.

Knuts energi och drivkraft har tagit honom långt, men Älvis och den vita käppen har också del i det självständiga livet.

Vita käppens dag

Infaller: Den 15 oktober.

Syfte: Att informera om den vita käppen och den som använder den. Käppen används som hjälp för den synskadade att orientera sig, men är också ett sätt att informera allmänheten så att den kan ta hänsyn.

Historia: Började användas under första världskriget av krigsskadade franska soldater. Bruket spred sig och 1930 introducerades den i Sverige. Efter andra världskriget kom blindskoleläraren R Hoover på den moderna käpptekniken, som består av pendelrörelser med en lång vit käpp. Gymnastikdirektör Anta Ryman tog tekniken till Sverige och Sverige blev tack vare hennes insatser ett föregångsland i Europa.

Åsa Carlsson
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.