GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Tiden går och aldrig kommer den åter

Till vilken tid eller händelse skulle du vilja resa?
Krönika • Publicerad 18 oktober 2021 • Uppdaterad 29 november 2021
Krönikevinjett Carl-Johan Bauler.
Krönikevinjett Carl-Johan Bauler.

Tidsresor är något som alltid fascinerat människor i alla tider. Jag är inget undantag. Hörde kollegor nyligen prata om saken och önskningarna om de historiska händelserna ven i luften, där Martin Luthers uppspikande upp sina 95 teser den 31 oktober 1517, hörde till den mest udda önskningen. Någon mumlade visst också något om Jesu födelse. Hm, måste vara miljön här i Ebeneser som gör något med redaktionens medlemmar.

(Ebeneser är för övrigt hebreiska och betyder hjälpsten, vilket i överförd betydelse kommit att betyda minnesmärke över vad Gud gjort.)Kanske jag borde låta riva upp dopgraven, som slumrar under golvet framme vid altartavlan, i fall någon odöpt ångrar sig under arbetsdagens lopp.

Läser just nu ”1793” av Niklas Natt och Dag (tänk, att bara få heta ett sådant namn som har anor till 1200-talet).

Den tilldrar sig i Stockholm just detta år och skildringen är så detaljerad i sin groteskhet, så man undrar om inte Niklas faktiskt genomfört en tidsresa för att kunna skriva sin bok. Det luktar, larmar, brölar och låter. Skildringens gränder, prång och fyllestinna krogar befolkas av trashankar, prostituerade, fyllbultar, amputerade soldater och folk hårt hostade av blodig lungsot, allt meden de äter stekt sill och dricker brännvin och öl i floder.

Brr. Man ska vara försiktigt med vad man önskar när det gäller tidsresor, därför håller jag mig till Hässleholm.

Börjar lite historiskt och reser tillbaka med pennan i hand till 1918 och Norra Skånes redaktion. Kanske kunde jag då övertygat P.A. Persson (Värpatorparen) om att vi skulle skriva om världsnyheten att tyske generalen Erich Ludendorff, den tyngsta tyska militära ledaren under första världskriget, efter Tysklands kapitulation flydde landet och gömde sig på Hässleholmsgården. När det begav sig, tyckte Värpatorparen att Ludendorff skulle få vara i fred och därför skrev riksmedia om världsnyheten först. Värpatorparen lär ha haft häftigt humör i kombination med envishet, men jag som hans efterträdare 103 år senare kunde åtminstone försökt.

En annan kul tidstur hade varit till den där ladan i Röinge där Peps Persson spelade på 1960-talet.

Eller varför inte till Hässleholms 50-års jubileum 1964, då det åts helgrillad gris på Stortorget. Eller kanske en sväng till Björksäter när Jussie Björling sjöng där.

Eller varför inte vinka av militärerna som drog från T4 till Wien 1946 på hjälpexpedition efter kriget. Fast då hade jag såklart riskerat att träffa både min far Calle och farbror Ragnar, som båda var med, i unga upplagor.

Undrar hur det ha de varit?

Kunde också fått en chans till att få se Ebba Grön på Perrong 23. Den gången de var här, blev jag stoppad i dörren eftersom det var fullsatt i gamla Järnvägshotellet. Fast hur hade det blivit? En yster Carl-Johan inne i den lilla lokalen och en dyster Carl-Johan i trappan utanför. Mysko.

Resa framåt i tiden? Hm. Betydligt riskablare. Fast det är klart, förveden som jag är, en snabb titt på Hässleholm om 100 år hade varit spännande. Eller skrämmande, svårt att veta eller ens gissa om. Helt vilsen hade jag förmodligen känt mig. Hade de förstått min skånska, eller ens min svenska? Och hade jag begripit hässleholmarnas språk om hundra år? Frågor som åtminstone jag aldrig får svaret på.

Carl-Johan BaulerSkicka e-post
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.