GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Färre jobbar – fler behöver vård

Färre som jobbar och fler som behöver vård och omsorg. Så ser Sveriges framtid ut. En tuff uppgift väntar landets kommuner.
Publicerad 19 oktober 2021 • Uppdaterad tisdag 10:02
Sveriges kommuner och regioner presenterar ekonomisk rapport. Arkivbild.
Sveriges kommuner och regioner presenterar ekonomisk rapport. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT

Befolkningsutvecklingen innebär att det blir färre barn, färre i arbetsför ålder och en snabbare ökning av dem över 80 år, enligt Statistiska centralbyråns senaste befolkningsprognos.

Det påverkar kommunerna rejält inom ett par år, enligt Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges kommuner och regioner, SKR, som presenterar SKR:s oktoberupplaga av Ekonomirapporten.

– Det blir ett högre demografiskt tryck, säger hon, och förklarar att färre som jobbar får bekosta välfärden samtidigt som fler behöver vård och hjälp.

Rekryteringsproblem

Befolkningsutvecklingen påverkar både företag och industrier som får svårt att få tag på folk, och kommuners och regioners egen rekrytering av personal. Samtidigt finns väldigt många som står långt från arbetsmarknaden, trots att de så väl skulle behövas.

– Det är därför så viktigt att långtidsarbetslösheten minskar.

Men för kommunernas och regionernas del behöver också resurserna användas smartare, och framför allt behöver verksamheterna i både vården och kommunerna digitaliseras mer för att utmaningarna med arbetskraftsbrist ska klaras, förklarar hon. Enligt Annika Wallenskog ligger Sverige efter många andra länder.

– Ta till exempel bygglovsansökningar. De kan göras mer digitalt, och i vården skulle övervakning och monitorering av sjuka kunna öka, så att patienter slipper resa på läkarbesök.

– Staten och kommunerna behöver samverka om digitaliseringen, så att vi använder resurserna rätt.

Tufft för regionerna

I regionerna ser ekonomin tuffare ut än i kommunerna.

– 7 av 21 regioner har underskott, men alla har det tufft.

Visst, både kommuner och regioner har fått en massa statsbidrag under pandemin som räddar upp läget nu, men de kommer att ta slut. Just riktade statsbidrag är ett problem, enligt Wallenskog, för det blir både krångligt och byråkratiskt med riktade pengar och en massa regler.

Anders Knape, ordförande för SKR, konstaterar att klimatförändringarna kommer att påverka kommunerna rejält framöver, och att en massa saker görs för att möta detta. Både av kommunerna själva och från andra håll.

– Men vi behöver ett bättre underlag för analys om vad som görs redan och vad som krävs, säger han.

SKR ska därför undersöka detta fram till i mars 2023.

Likaså behövs en särskild sammanställning av kommunernas och regionernas egna erfarenheter av pandemin. Många har gjort egna utvärderingar, och den statliga Coronakommissionen gör också sin undersökning.

– Men vi behöver också samla våra egna erfarenheter och utvärdera vad vi gjort själva, säger Anders Knape.

Rättat: SKR:s undersökning av klimatförändringarna pågår till mars 2023.

Fakta: Fortfarande lågkonjunktur

Fakta: Fortfarande lågkonjunktur

Kommunernas ekonomier stärks av konjunkturuppgången och en expansiv finanspolitik, enligt Sveriges kommuner och regioner (SKR).

Men vi är fortfarande i lågkonjunktur konstaterar SKR, med hänvisning till antalet arbetade timmar. "Trots sysselsättningsuppgången efter pandemins första fas ligger antalet arbetade timmar för andra kvartalet i år 2 procent lägre än kvartalet före pandemin. Det råder därmed ingen tvekan om att Sverige fortfarande befinner sig i en lågkonjunktur", skriver SKR:s ekonomer i rapporten.

SKR räknar med en BNP-tillväxt på 4,4 procent i år och 3,6 procent 2022, och kommunernas och regionernas ekonomier är inne i en relativt stark fas.

Enligt SKR:s prognos beräknas kommunernas skatteintäkter lyfta till 515 miljarder kronor i år, upp från 487 miljarder 2020. Prognosen för 2022 ligger på 534 miljarder.

För regionerna räknar SKR med att skatteintäkterna stiger till 288 miljarder i år, upp från 272 miljarder 2020. Nästa år väntas intäkterna fortsätta uppåt till 298 miljarder.

Källa: SKR:s Ekonomirapport oktober 2021

TT
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.