GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Hög infektionsdödlighet vid psykisk ohälsa

Personer med psykossjukdom eller bipolär sjukdom löper dubbelt så hög risk att dö i infektionssjukdomar som influensa och lunginflammation, visar en ny studie.
I åldersgruppen 40 till 59 år är risken sex gånger så hög.
Publicerad 28 oktober 2021 • Uppdaterad tisdag 15:07
Dödligheten i infektionssjukdomar är hög hos patienter med svår psykisk ohälsa. Arkivbild.
Dödligheten i infektionssjukdomar är hög hos patienter med svår psykisk ohälsa. Arkivbild.
Foto: Claudio Bresciani/TT

Registerstudien, som utförts vid Umeå universitet, bygger på dödsfall och sjukhusinläggningar under 2018 och 2019. Forskarna undersökte hur många patienter med bipolär- eller psykossjukdom som blev inlagda på sjukhus eller dog i influensa eller lunginflammation jämfört med normalbefolkningen.

Risken att dö visade sig överlag vara dubbelt så hög för de svårt psykiskt sjuka. I synnerhet stack åldersgruppen 40–59 år ut. För den var risken sexfaldig.

– Enligt andra studier börjar det biologiska åldrandet slå igenom 10–15 år tidigare hos gruppen med allvarlig psykisk sjukdom. Med mer samsjuklighet och andra riskfaktorer kan en 55-åring jämföras med en 65-åring som inte har de här sjukdomarna, säger överläkare Martin Maripuu, studiens projektledare.

Livsstil kan spela in

Exakt varför dödligheten är så mycket högre hos gruppen med psykossjukdomar kan studien inte besvara. Även när forskarna tog hänsyn till riskfaktorer som diabetes, högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdomar var dödligheten cirka tre gånger högre. Enligt Maripuu kan en del av förklaringen ligga i livsstilsfaktorer.

– I den här registerstudien är vi begränsade, vi kan till exempel inte se om patienterna röker eller är överviktiga, säger han.

– Hjärt-kärlsjukdomar är också vanligare – psykossjuka dör betydligt oftare av det jämfört med normalbefolkningen. Där har det gjorts fler studier, och när man justerat för alla faktorer finns det ändå en ökad risk som man inte säkert kan säga vad den beror på. Det kan ha att göra med stress, gener och andra omgivingsfaktorer att göra.

Bör vaccineras

Forskarna efterlyser nu mer forskning på området och lyfter fram behovet av att anpassa vården.

– Man behöver satsa mer på förebyggande åtgärder. Det första jag tänker på är de medicinska riskgrupper, till exempel diabetiker, som rekommenderas att ta influensavaccin varje år – frågan är om inte den här gruppen ska räknas in där. Kanske inte alla åldrar, men man skulle kunna satsa på just gruppen mellan 40 och 59, säger Maripuu.

Joel Malmén/TT

Fakta: Om studien

Fakta: Om studien

Alla personer i Sveriges befolkning som var minst 20 år gamla den 31 december 2017 inkluderades i studien.

Totalt innebar det 7 780 727 personer – 97 034 (1,2 procent) inom sjukdomsgruppen och 7 683 693 (98,8 procent) i kontrollgruppen.

Antalet fall mellan 18 och 20 års ålder antogs i studien vara försumbart.

Tidsintervallet som mättes var 1 januari 2018 till 31 december 2019.

Källa: MDPI

TT
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.