Vid nyår sprängdes 20-kronorsvallen och dieselpriset nådde rekordnivåer.

– Jag trodde det var tillfälligt men vi får nog lära oss leva med det här, säger Ebbe Persson på gården Egonsborg.

Samtidigt är spannmålspriset och priset på raps högt. Det kompenserar för den ökade dieselkostnaden.

– Det gäller att spannmålspriserna håller sig så här, då löser det sig, säger Ebbe Persson.

På gården odlar han maltkorn, höstraps, höstvete och sockerbetor. Varje år gör han av med cirka 40 kubikmeter diesel.

– Om den är fem kronor dyrare blir det cirka 200 000 kronor per år. Så det är stora pengar, säger han.

Även för grisbonden Jimmy Tarler i Södra Åby är de höga dieselpriserna påtagliga. Något han tror även konsumenterna kommer märka av i köttdisken.

– Det blir betydligt mycket dyrare för oss. Till sist måste det tas ut i konsumentleden. Vad ska vi leva av annars?, säger han.

I slutändan menar han att konsumenten måste stå för kostnadsökningen. Priset på kött måste gå upp för att lantbruken ska kunna gå runt. Men att det är svårt från lantbrukarens sida att ställa krav på slakterier och grossister.

– Jag har inte vågat ta tag i det riktigt. Jag vågar knappt känna efter, säger Jimmy Tarler.

Han gör av med över 30 kubik diesel om året. Dessutom går det 1 100 ton foder till grisarna vilket också är en kostnad som dragit iväg när spannmålspriserna gått upp.

– Vi går med nöd och näppe runt om spannmålspriserna håller i sig och är lika höga vid skörd. Så att man får igen pengarna. Annars blir det inte bra, säger han.