Fotbollen – ljuset i Degerfors mörker

Dimman sveper in Degerfors i en jämngrå vårkyla.

Ett annat år skulle det kunna tas som en metafor, en beskrivning av tillståndet i samhället.

Kommunen dras med stora ekonomiska problem, den styrande koalitionen efter valet 2018 har spruckit och ett 30-tal anställda hotas av uppsägning. Det är anställningsstopp, inköpsstopp, ja stopp för det mesta. Dessutom har ortens stora arbetsgivare Outokumpu sagt upp över 20 personer.

Men allt är inte dystert – för det här är inget vanligt år.

Det här är våren när Degerfors IF, mot alla odds, gör comeback i fotbollsallsvenskan efter 23 år utanför den högsta serien.

Hemmaarenan Stora Valla rustas upp för att möta de allsvenska kraven. Runt planen står tio nya master med totalt 130 blänkande armaturer. Den anrika klubben från den lilla bruksorten ska sprida ljus över invånarna igen.

– Att Degerfors spelar i allsvenskan ger framtidstro. Det blir ett lyft för hela kommunen. Man får något att samlas runt, även om det inte blir fysiskt. Det är jättekul, säger Anneli Mylly (V), nytillträdd ordförande i kommunstyrelsen.

Mylly beskriver det ekonomiska läget i kommunen som ”riktigt illa” och utmaningarna som stora.

En av de största är att övertyga invånarna om att investeringarna i fotbollen är rätt väg att gå. Det är kommunen som äger Stora Valla och bekostar uppfräschningen av arenan.

– Man måste inte älska fotboll för att förstå att Degerfors IF är ett viktigt varumärke för Degerfors. Det är ingen hemlighet att kommunen har stora ekonomiska problem men det ska inte Degerfors IF lida för, säger Mylly.

Tobias Solberg växte upp i Karlskoga på andra sidan sjön Möckeln och kom till Degerfors som ungdomsspelare 1998, året efter att klubbens senaste sejour i allsvenskan tog slut.

Han gjorde 401 matcher för föreningen, flest genom tiderna, innan han sadlade om till tränare.

– Jag blev aldrig så bra som många andra jag har spelat med, som gick vidare ännu högre upp. Men jag är stolt över att jag fick vara här i så många år. Förhoppningsvis bidrog jag lite men det verkar gå bättre när jag inte är på plan, i alla fall hittills, säger 39-åringen.

Som spelare var han aldrig riktigt nära allsvenskan. Nu är han där som tränare – med klubben i sitt hjärta.

– Det har varit mer en dröm än ett mål. Det är hur stort som helst. Jag trodde inte att jag skulle få uppleva det, säger Solberg.

Målet är att Degerfors ska ha tre lag bakom sig när serien är slut. Solberg vet inte om det är realistiskt att tro att klubben kan etablera sig i allsvenskan eller om det snarare är ”kul så länge det varar” som gäller.

– Om man gör mycket bra saker, med truppbygge och i träning, så finns det en möjlighet att etablera sig. Det är bara att titta på Mjällby. Det är jäkligt häftigt att man kan göra det med små medel i en liten ort och vi ska göra allt i vår makt för att det ska bli så. Men det är inget man kan räkna med eller förvänta sig, säger han.

Det återstår att se om det låter sig göras.

Hur det ska göras? Det råder det ingen tvekan om.

Degerfors tog sig till högsta serien med bollen inom laget och superettans vassaste offensiv – en spelidé som det inte ruckas på. Värmlänningarna tänker inte tjonga sig kvar i allsvenskan.

Enligt Johan Bertilsson, anfallaren som är inne på sin tredje vända i klubben, har Degerfors inget val.

– Nej, vi måste fortsätta med vår stil. Vi spelar med en del risk och kommer säkert att gå på en och annan mina. Men att göra en massa ändringar, det är inte rätt väg att gå, säger 33-åringen.

Mittfältaren Adam Carlén, 20, var inte född när Degerfors senast var i allsvenskan men han har hört historierna om Gunnar Nordahl, Ralf Edström och Olof Mellberg.

– Det får man alltid höra när man pratar med de äldre. Man påminns om de gamla legendarerna. Nu hoppas jag att vi också kan skriva historia, säger han.

Linus Schröder/TT