Vi i SD säger ja till vakter i Skånetrafiken
Sedan mandatperiodens start har tryggheten för kollektivtrafikens personal och resenärer varit en av Sverigedemokraternas absolut viktigaste politiska frågor.
Vi har lagt en rad initiativ på området i Kollektivtrafiknämnden, regionstyrelsen och regionfullmäktige.
Gehöret vi fått hos övriga partier har varit obefintligt och vi har heller inte sett många alternativa förslag på området från dessa partier. Av det lilla som varit har vi till exempel sett ett förslag från Alliansstyret om att upprätta en trygghetslinje, i form av ett telefonnummer resenärer kan ringa om de känner sig otrygga. Detta har blivit ett fiasko och används nästan inte alls.
De få samtal som inkommer dit består mestadels av felringningar. Trots detta vägrar Alliansstyret avbryta projektet, utan vill slänga ännu mer skattemedel i sjön för att driva det vidare.
Alliansen och Socialdemokraterna är handlingsförlamade när det gäller åtgärder som skulle förbättra tryggheten för resenärer och personal. Vi får hela tiden rapporter från resenärer som t.ex
* är rädda att använda mobilen vid biljettköp av rädsla få mobilen stulen,
* om personal som råkar ut för hotfulla resenärer och
* om servicereseresenärer som klagar på bristande bemötande inklusive språkkunskaper från färdtjänstens chaufförer.
Härutöver har vi ett stort problem med tjuvåkande, som ju är nära relaterat till trygghetsproblematiken. Tjuvåkandet är särskilt högt i vissa områden i de större städerna, vilket är dubbelt illa eftersom det är där Skånetrafiken har sina största biljettintäkter.
Sverigedemokraterna la därför ett initiativärende i Kollektivtrafiknämnden. Detta handlar om att inrätta ett pilotprojekt i syfte att förbättra tryggheten för resenärer och personal i allmänhet, och för att bistå biljettkontrollanter i synnerhet.
En tidningsartikel i Kristianstadsbladet 21 december var så pass partisk att den hade kunnat misstas för en insändare av Alliansstyret, men den visade sig vara tidningens egen.
Här konstateras, utan motivation, att initiativärendet inte hade löst problemet med tjuvåkande, att andelen tjuvåkare nu skulle vara lägre än före pandemin (Källa?) samt att Sverigedemokraterna inte berättar hur ordningsvakter hade kunnat förbättra säkerheten.
”Att upprätta en trygghetslinje, i form av ett telefonnummer resenärer kan ringa om de känner sig otrygga, har blivit ett fiasko och används nästan inte alls.”
Det brukar uppstå stor irritation när politiker lägger sig i hur problem ska lösas, eftersom vi förväntas presentera vad som behöver göras, medan tjänstemännen förväntas presentera hur det ska lösas.
Sverigedemokraternas initiativärende är brett formulerat och låser inte in verkställande tjänstemän i begränsningar kring hur pilotprojektet skulle genomföras.
En förutsättning är dock att det finns sex heltidsanställda ordningsvakter till förfogande för projektet och att det skall vara geografiskt avgränsat.
En del av motivationen i projektet är också att förbereda Skånetrafiken inför den förändrade lagstiftning som förhoppningsvis är på gång. Här finns förslag om att ordningsvakter ska tillåtas agera biljettkontrollanter, vilket de inte får vara i dagsläget.
Kritiken som framförs i tidningsartikeln och av Alliansstyret är således fullkomligt tandlös och visar endast på en sak – en ovilja att erkänna och komma till rätta med problematik kring otrygghet och tjuvåkande.
Dessutom är det så att Carina Zachaus moderata partikamrater i Stockholm är en av flera pådrivande parter för att lagen ska ändras, så att ordningsvakter tillåts agera biljettkontrollanter inom kollektivtrafiken.
Andra partier får driva politik hur de vill och stå till svars inför väljarna. Vi Sverigedemokrater kommer fortsätta verka för en trygg, pålitlig och punktlig skånsk kollektivtrafik, vare sig vi befinner oss i opposition eller i ett framtida styre.
Johan Wifralius, regionråd, gruppledare i Kollektivtrafiknämnden (SD)
