Mer till unga lantbrukare i bondeplan

Planen omfattar 60 miljarder kronor i olika insatser och stöd, varav 45 är EU-medel.

På en pressträff på Lovö Prästgård strax utanför Stockholm listade landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg regeringens prioriteringar.

– Vi ska öka takten i klimatomställningen, vi vill se fler gröna jobb i hela landet, vi vill stärka lönsamheten på gårdsnivå och öka exporten av svensk mat till resten av världen, sade Sätherberg.

– Fokuset på unga jordbrukare ökar, säger hon, och nämner en särskild satsning på drygt en miljard under de fem åren samt att unga jordbrukare också kan få ett stärkt investeringsstöd.

Det faktum att fler konsumenter väljer svenskt ska uppmuntras och stödjas, underströk hon.

Förslaget för hur regeringen vill genomföra den EU-gemensamma jordbrukspolitiken skickas nu för godkännande till EU-kommissionen.

Utöver de 60 miljarderna föreslår regeringen drygt 4 miljarder ytterligare för samma period för nationella insatser.

– Vi ska ha ett livskraftigt jordbruk, sade Sätherberg.

Hon har för dagen dock inga konkreta svar att ge på kraven om extra stödpaket och åtgärder för att stötta lantbrukare och näringen nu i en tid när el- och dieselpriser och kostnader för konstgödsel stuckit iväg uppåt. Till dem som framfört sådana krav hör Centerpartiet och Lantbrukarnas riksförbund (LRF).

– Det finns en oro i jordbruket och vi har en dialog med branschen. Vi har haft träffar där de de har presenterat kostnadsökningar på energi och drivmedel. Men vi ska ses i januari för att diskutera även intäktssidan, för att kunna göra en större analys, säger Sätherberg.

Hon ber att få återkomma om eventuella insatser.

– Det behövs någon form av kompensation, säger LRF:s ordförande Palle Borgström och hävdar att kostnaderna stigit med 4 miljarder för branschen på grund av ökade priser för energi och insatsvaror.

Han noterar att regeringens plan för 2023-2027 nu går iväg till EU-kommissionen. Den kunde ha varit bättre, men det beror främst på beslut som fattats i Bryssel och som regeringen inte helt kan styra över.

– Det är en stor reform och en stor förändring som innebär att kraven på bönderna ökar men ersättningarna minskar, säger Borgström till TT.

– En och en halv miljard tas bort ur gårdsstödet och så kommer de pengarna tillbaka i ettåriga miljöersättningar, men de måste sökas och krav ska uppfyllas, säger Borgström.

LRF anser att regeringen och Sverige kunde ha lagt in mer nationella pengar i politiken.

Om det ökade stödet för unga lantbrukare säger han:

– Det är en välkommen förstärkning. Vi har ganska stora utmaningar med generationsskiften.

Miljöpartiets jordbrukspolitiska talesperson Maria Gardfjell är glad över satsningen på unga jordbrukare.

– Av de 3 000 mjölkbönder som finns idag är det 1 000 som är på väg att försvinna, säger hon och ser det som avgörande att unga kan ta över efter de som slutar. Betande boskap är avgörande för biologisk mångfald och för att hålla landskapet öppet.

Men Gardfjell är besviken över bristande stöd för vallodling, något som enligt henne kan få negativ inverkan på jordbruk i skogs- och mellanbygder.