Annons

Kerstin Davidson: Skogsstyrelsen har fått pippi

Skogsägare ska inte behöva räkna varje fågel. Regering och riksdag måste agera mot Skogsstyrelsen om vi ska ha någon skogsnäring kvar.
Kerstin DavidsonSkicka e-post
Ledare • Publicerad 16 februari 2022
Kerstin Davidson
Detta är en opinionstext i Norra Skåne. Åsikter som uttrycks i texten är skribentens egna.
Blåmes.
Blåmes.

Skogen är Sveriges ”gröna guld”, deklarerade Stefan Löfven inför valet 2014, och Socialdemokraterna utlovade en satsning på skogsnäringen i partiets program för nyindustrialisering för Sverige. Senast i höstas träffade regeringen och Centerpartiet en överenskommelse om stärkt äganderätt för skogsägare. Frivillighet skulle vara utgångspunkten när skog skyddas, enades de om.

Men nu kommer nya påbud, som hotar att förvandla det gröna guldet – en viktig resurs i klimatomställningen – till sand. Och som riskerar att dra in många skogsägare i tidigare sällan skådade rättsprocesser.

”Beskedet från myndigheten innebär att skogsägare är skyldiga att ta hänsyn till samtliga vilda fågelarter, och det på individnivå. Inte en enda fågel får störas.”
Annons

Det är Skogsstyrelsen som i förra veckan gick ut med sin tolkning av ett antal domslut. Beskedet från myndigheten innebär att skogsägare är skyldiga att ta hänsyn till samtliga vilda fågelarter, och det på individnivå. Inte en enda fågel får störas.

Det ska vila på skogsägaren att bevisa att fåglar inte hotas av en planerad avverkning. Varje åtgärd måste prövas och en omvänd bevisbörda gäller, jämfört med tidigare praxis. Därtill kan miljöorganisationer enligt nyare rättspraxis överklaga även de avverkningar som skogsägaren endast är skyldig att anmäla till Skogsstyrelsen. Det innebär att alltfler skogsägare kan tvingas försvara sin rätt att bruka skogen i domstol.

Bakgrunden är artskyddsförordningen, som tillkom då EU:s fågeldirektiv införlivades i svensk lagstiftning 2007. Ansvarigt statsråd var Andreas Carlgren (C), miljöminister i den första alliansregeringen. Sverige gick då längre än vad fågeldirektivet krävde, det som i debatten ofta kallas överimplementering. Istället för att utfärda skydd endast för hotade fågelarter togs alla vilda fåglar med i förordningen. Alltså är det inte bara arter som berguv eller vitryggig hackspett som får skydd, utan även vanliga fåglar som talgoxe eller bofink.

Inte oväntat välkomnas Skogsstyrelsens besked av miljörörelsen. I radions Studio Ett i torsdags talade Rebecca Nordenstam, miljöjurist vid Naturskyddsföreningen, om nedgång av arter och ”naturkris”. Men stämmer detta verkligen?

”Sedan Miljöpartiet lämnade regeringen finns kanske hopp om att detta leder till ett rimligt resultat som inte förlamar vårt skogsbruk.”

Studerar man Svensk Fågeltaxering visar det sig att många fågelarter har ökat i antal. Ett mindre antal arter har minskat, medan vissa populationer är stabila. Enligt Gunnar Lindén, naturvårdsexpert på LRF, som också medverkade i radioprogrammet har antalet fåglar i Sverige ökat med 15 miljoner de senaste 20 åren.

En översyn av artskyddsförordningen ligger nu på regeringens bord. Sedan Miljöpartiet lämnade regeringen finns kanske hopp om att detta leder till ett rimligt resultat som inte förlamar vårt skogsbruk.

Kerstin Davidson har arbetat som journalist och politisk redaktör på Land Lantbruk. Detta är en fristående krönika på ledarsidan.

Annons
Annons
Annons
Annons