Väst och Ryssland "på helt olika spår"
Stämningen mellan Ryssland och USA är bottenfrusen trots en veckas intensiv diplomati för att minska spänningarna vid gränsen mellan Ryssland och Ukraina.
– Det finns vissa överenskommelser mellan oss. Men generellt, i princip kan vi nu säga att vi befinner oss på olika spår, på helt olika spår. Och det här är inte bra. Det här är störande, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov till tv-kanalen CNN.
Ryssland har samlat tiotusentals – enligt en del bedömningar över 100 000 – soldater nära gränsen mot Ukraina under hösten.
Moskva har sedan försökt sätta press på Nato, bland annat för att gå med på att Ukraina aldrig ska få lov att söka medlemskap i försvarsalliansen.
Ryska och amerikanska regeringsföreträdare förde denna vecka samtal i Genève, utan tecken på något genombrott. USA varnade nyligen för att Ryssland kan komma att genomföra ett angrepp under falsk flagg – så att det ser ut som att någon annan gjort det – inom de närmaste veckorna. På så vis skulle man i så fall fabricera en förevändning att invadera Ukraina.
USA: "Robust svar"
USA:s nationella säkerhetsrådgivare Jake Sullivan säger till CBS att USA tidigt under nästa vecka kommer att tillkännage vad som blir nästa steg i de diplomatiska ansträngningarna.
– Men det viktiga här är att vi är redo för båda scenarierna. Om Ryssland vill gå vidare med diplomati är vi absolut redo att göra det i nära koordination med våra allierade och partner, säger Sullivan.
– Om Ryssland väljer invasionens och upptrappningens väg är vi redo för det också, med ett robust svar.
Ryssland: "Vansinnigt"
Ryssland har flera gånger varnats av västländerna för "omfattande" konsekvenser om landet skulle gå till öppen attack mot Ukraina, även om de konsekvenserna sannolikt skulle ta formen av sanktioner snarare än en militär respons.
President Vladimir Putin har i sin tur tidigare hotat med "militärtekniska åtgärder" om inte Rysslands krav gentemot väst får gehör.
På frågan om möjligheten att Ryssland skulle invadera Ukraina påstår nu Peskov i stället att alla militära åtgärder skulle vara "galenskap".
– Ingen hotar någon med militärt ingripande. Det skulle endast vara vansinnigt att göra det. Men vi kommer att vara redo att vidta motåtgärder.
Bakgrund: Konflikten i Ukraina
Ukraina skakades vintern 2013—2014 av växande protester mot att den dåvarande starkt Rysslandsvänlige presidenten Viktor Janukovytj vägrade skriva under ett samarbetsavtal med EU. Presidentens våldsamma försök att kväsa demonstrationerna väckte stor upprördhet och ledde till att han flydde till Ryssland i februari 2014. Hela makteliten byttes ut och en ny regering, utsedd av protestaktivister, tillsattes.
Att den västvänliga oppositionen tog makten vållade i sin tur vrede på ryskt dominerade Krim. Ryssland utnyttjade detta till att regissera en revolt och ta kontroll över halvön med soldater i omärkta uniformer. Denna ockupation övergick snart till olaglig annektering. Dessförinnan hölls en kuppartad folkomröstning, där en majoritet av invånarna påstods vilja tillhöra Ryssland i stället för Ukraina. Folkomröstningen erkändes varken av Ukraina eller väst.
För första gången sedan andra världskriget hade därmed en europeisk stat erövrat en del av ett annat land. Omvärldens reaktioner var starka: Ryssland anklagades för brott mot folkrätten och flera internationella avtal.
Snart ägde ett liknande förlopp rum i det ryskdominerade Donbassområdet i östra Ukraina. Myndighetsbyggnader i städer i länen Donetsk, Luhansk och Charkiv ockuperades av beväpnade män med stöd från ryska styrkor. Charkiv lyckades Ukraina behålla kontrollen över, men i Donetsk och Luhansk arrangerade separatister "folkomröstningar" om självständighet från Ukraina.
Delar av de två länen fungerar i dag som utbrytarrepubliker, med nära koppling till Ryssland. Vid frontlinjen sker regelbundet sammanstötningar mellan ryskstödd lokal milis och den ukrainska armén.
Ryssland har stadigt förnekat inblandning i Donetsk och Luhansk och anser sig ha full rätt till Krim, med hänvisning till folkomröstningen. EU och USA ser dock inte halvön som rysk och har kontrat med ekonomiska sanktioner mot ett stort antal ryska och ukrainska politiker, militärer och företag.
Över 13 000 människor har dödats i konflikten, däribland tusentals civila.
Bakgrund: Konflikten i Ukraina
Här är några av de krav – av Ryssland kallade ”säkerhetsförslag” – som Ryssland vill att Nato och USA ska gå med på:
* Utesluta ytterligare Nato-utvidgning, inklusive att Ukraina blir medlem i militäralliansen.
* Inte tillföra fler styrkor och vapen till länder som blivit medlemmar i Nato efter 1997 (det vill säga samtliga länder från det forna östblocket).
* Inte genomföra Nato-insatser i Ukraina, Östeuropa, Kaukasien och Centralasien.
* Inte starta USA-baser i länder som tidigare ingått i Sovjetunionen och inte är med i Nato.
Dessutom föreslås bland annat att Ryssland och USA gemensamt ska enas om att inte placera kärnvapen utanför det egna territoriet, inte beteckna varandra som motståndare, inte utbilda andra länder i hantering av kärnvapen och inte placera bombplan eller fartyg i områden där de kan anfalla motparten.
