Andra klassens människor i Sverige under två år
Lagförslaget, som migrationsminister Maria Malmer Stenergard framhåller i alla debatt tal (Ny lag ska göra livet lättare för ukrainare (aftonbladet.se)), är inte en generös gåva som ett tecken på solidaritet med det ukrainska folket i Sverige inför tvåårsdagen av den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina. Detta är en hopplös situation där den svenska regeringen har fallit, och bromsar integrationsprocessen för ukrainska flyktingar.
Ukrainare väntade ett år på möjligheten att lära sig svenska på SFI, ett och ett halvt år på möjligheten att ta körkort, två år på ett lagförslag som inte garanterar ett personnummer och inte minskar stressnivån för ukrainska flyktingar.
Maria Malmer Stenergard hävdar att kravet på att öka dagersättningen ”inte uppfyller de ukrainska flyktingarnas intressen”. I oktober förra året presenterades undertecknad petitionen på tusen personers vägnar “Personnummer till ukrainska flyktingar”, där en av punkterna var flyktingarnas svåra ekonomiska situation.
Men Migrationsverket fortsätter att betala endast 37 kronor per dag till små barn under tre år, bebisar! Kan detta belopp täcka utgifter för blöjor, barnmat och kläder?
Migrationsverket betalar endast 43 kronor per dag till barn från fyra till tio år! Äpplen kostar 30 kronor per kilo, mjölk - 15 kronor. Kött, ost, vitaminer, som är så viktiga för barns tillväxt, kan inte köpas för dessa pengar. Migrationsverket betalar endast 50 kronor per dag till tonåringar från elva till sjutton år. Detta räcker inte. Ja, huvudkravet från tusentals ukrainare och svenskar var och är personnummer för ukrainska flyktingar. Men det finns flera men: Detta är bara ett lagförslag som först kommer att överlämnas till riksdagen för behandling. Därefter beror allt på politikernas snabbhet och önskan att godkänna det (eller att inte godkänna det, vilket också är troligt). Då är det nödvändigt att anslå pengar från statsbudgeten, godkänna ytterligare dokument och etablera samarbete med kommuner.
Under detta år av väntan på ett eventuellt personnummer kommer ukrainare att fortsätta möta restriktioner i samhället och försöka överleva i en katastrofalt låg summa i Sverige.
Det är därför det är nödvändigt att fortsätta att betona lämpligheten att öka dagersättningen, åtminstone två gånger, speciellt till flyktingar som inte kan arbeta av fysiska skäl: personer med funktionshinder, pensionärer, mammor med små barn.
Detta är den mest känsliga delen av samhället, som förutom mat och kläder behöver enorma månatliga betalningar för mediciner, läkarbesök, specialutrustning och ytterligare saker. Om ett år kanske de människor som behöver hjälp idag inte finns kvar längre. Att försöka överleva tolv månader, trehundrasextio dagar utan mat, kläder och i konstant depression är ett riktig test.
Vi, ukrainare, behöver verkliga handlingar, inte tomma ord!
Khrystyna Hevchuk
Skribent av petitionen ”Personnummer för ukrainska
flyktingar”, ordförande ”RefugeeHope. UA&SE”
”Om ett år kanske de människor som behöver hjälp idag inte finns kvar längre.”
