Är det inte förkastligt att kalla område för utanförskapsområde? Att dessutom tillskriva ”område” som orsaken till allt dåligt som händer är helt fel.

Genom dessa förklaringar ”göra det legitimt” (att brott, skadegörelse och annat negativt) är väl inte rätt?

Jag arbetade under några år som ansvarig för skötsel och underhåll av bland annat skolor och förskolor i några av Malmös område så som Rosengård, Kirseberg och Husie.

Vi får hela tiden höra att det inte satsas på dessa område, detta är ren lögn.

Rosengårdsskolorna hade dubbelt så många lärare per elev jämfört med Limhamn.

Det satsades mycket mer pengar på Rosengårdsskolorna än på någon annan skola i Malmö. Dessutom ska vi kanske nämna all vandalisering som skedde i princip varje dag, hot mot skolpersonal, personal som var där för att serva skolor eller reparera skadegörelse.

Är det rimligt att acceptera skadegörelse för mångmiljonbelopp?

En rektor på en av Rosengårdsskolorna mejlade varje dag vad som hänt dagen innan (jag var med på hans mejllista), helt plötsligt upphörde de.

När jag träffade honom, frågade jag om han strukit mig från listan?

Svaret var: Nej, han hade belagts med munkavel och fick inte längre berätta vad som hänt på skolan (ganska snart efter det slutade han).

Ska det få gå till så?

Om våra politiker berättade sanningen kanske även människor på dessa ”så kallade område” inser att det ligger i deras eget intresse att sköta sig, utbilda sig och bli en del av samhället.

Inte förstöra och förgöra.

Marx ville att alla skulle ha lika. Jag vill ställa en fråga vad är lika?

För mindre än hundra år sedan var Sverige ett mycket fattigt land, med stora ekonomiska klyftor. Då säger många att vi har stora ekonomiska klyftor idag också.

Helt rätt.

Men en gigantisk skillnad: ingen behöver svälta, alla har rätt till en gedigen utbildning (inte bara rätt utan en fantastisk möjlighet).

Är inte denna möjlighet att alla kan studera oavsett bakgrund, något som alla bör uppskatta och värdera?

Man kan ibland jämföra med idrotten och då menar jag inte att barn i tidiga åldrar ska sorteras ut. Idrotten har så mycket att Ge, gemenskap, mål och att var och en kan nå resultat efter sina egna förutsättningar.

Bör det inte vara dags att tala sanning och även ställa krav på att alla kan göra ”sitt” bästa?

När ska vi sluta att legalisera brott och andra dumheter?

Jag undrar