Halv macka får en att må illa – ofattbar snålhet mot våra äldre
Hur kan detta få ske i vårt samhälle? Det gör så ont i hjärtat att behöva läsa om detta. Har kommunen ingen skam i kroppen vad beträffar vad det får kosta för en gamling? Och vem sitter och bestämmer om dessa galenskaper? Jo, högsta hönsen (och säkert en och annan tupp) har bestämt att det får kosta högst 25 kronor per person och dag.
Inte nog med att den gamle får betala hyra för sitt boende, så ska ni dra in på det allra viktigaste i livet som mat. Även om en äldre person äter mindre än oss vanliga ”ungdomar”, så behöver ni inte förödmjuka dom med en skamlig budget.
Ni säger att ni får vända och vrida på varje krona. Detta bara bevisar att ni har ingen som helst insikt, vad det innebär att hantera våra skattepengar. Ni silar mygg och sväljer kameler så det stänker om det.
Enhetschefen Pia Herbertsson har ärligt talat om i tidningen att hon är den fjärde chefen på bara ett år på sin post. Då kommer man osökt till 10 000 kronors frågan: Blev dom andra tre cheferna utköpta eller fick dom ”sparken”? Och då finns det pengar till avgångsvederlag! Pengar som kunde användas till att köpa den där mjölken, brödet och filen som personalen larmar om inte finns.
Men varför ska man bli upprörd, när man läser om den ena stolligheten efter den andra i vår kommun. Ekonomerna har räknat ut den där summan, 25 kronor per person och dag. Men det yttersta ansvaret ligger ju hos våra politiker som klubbar igenom budgeten. Kan det vara så illa att majoriteten av dessa damer och herrar godkänner den där 25 kronan? Finns det inget sunt förnuft värt namnet hos kommunen?
Har ni överhuvudtaget kommit på tanken att en vacker dag är det dags för er själva att ta steget in på äldreboendet. Nu ska jag inte hänga ut alla äldreboenden, det finns säkert ett och annat där våra gamla hjältar trivs.
Men det är tyvärr så i dom flesta kommuner, att är det någonstans man kan spara pengar så är det just äldreboendet. Varför är det så? Är det för att de gamle inte kan eller orka protestera?
Jag har skrivit tidigare ändlösa artiklar om hur personalen far som tättingar antingen mellan avdelningarna eller ute på fältet. Kan bara ta som exempel, jag har sett många som kör med telefonen i högsta hugg. Bara för att se var nästa ”brukare”, för övrigt ett fult ord, bor. Är det meningen att personalen ska känna denna ständiga stress, med utbrändhet som följd?
Ni, där i kommunen som sitter på era höga hästar. Nästa gång ni rider, så stanna till på ett äldreboende och upplev verkligheten.
Erik Bergström
Stoby, Cebu city
”Men varför ska man bli upprörd, när man läser om den ena stolligheten efter den andra i vår kommun.”
