Räcker det med två procent för försvaret?

Låt oss ta det hela från början och försöka fastställa vilket hot Ryssland idag utgör och vad som skulle krävas för att vårt försvar skulle anses tillräckligt krigsavhållande. Efter NATO – inträdet kompliceras räknestycket något av att vi inte fullt ut vet vad NATO har för krav på oss, men jag utgår från att det mesta har varit känt ett bra tag.

Utgå från att armén skall ha beredskap för att sätta in två brigader utanför Sverige – en i Baltikum och en i Finland. I min värld bör dessa två ersättas på hemmaplan av två nya brigader. Tillsammans med utökning även av andra förbandstyper utgår jag från att armén behöver fördubblas.

Marinen har säkerligen redan fått Östersjön avdelad till sig. Våra u-båtar är specialdesignade för dessa vatten och tillsammans med ytstridsfartyg kan vi troligen hålla rent ett tag. Problemet är att vi då har det väldigt tunt på västkusten och behovet att hålla hamnarna öppna för införsel av förnödenheter och stöd. Dessutom behöver såväl fartyg som besättningar vila, reparation och ersättning. För att klara allt detta behöver marinen tredubblas. (Vår marinchef är försiktigare och pekar på fördubbling).

Flygvapnet är den försvarsgren som tycks ha bäst förutsättningar att klara sitt uppdrag, förutsatt att planerade inköp av JAS 39 E och uppdatering av

nuvarande C/D – versionen genomförs. Utbyggnad av krigsbasorganisationen krävs för att minimera förbekämpning och sabotage och anpassning till att även kunna ta emot F 35:or från Finland, Norge och andra NATO – länder är nödvändig. Räknar vi samman antalet flygplan kan ett ”nordiskt flygvapen” uppgå till mellan 200 – 230 plan. En ansenlig del av luftförsvaret i norra flanken.

Den idag mest bekymmersamma enskilda delen i vår upprustning är bristen på personal. Bristen finns både vad gäller anställda soldater /sjömän och officerare. Det räcker dessutom inte att få in flera i utbildningen – de som nu finns och har tillräcklig erfarenhet är en bristvara. Löneläget inger bekymmer.

Hur var det då med behovet? Min försiktiga beräkning landar på cirka 200 miljarder kronor. Vill man ha en procentsiffra för jämförelser med andra länder hamnar vi på cirka 3,5 procent. Till detta skall läggas alla behov inom det civila försvaret. En försiktig beräkning kräver då ytterligare 30 – 40 miljarder.

Hur ska dessa belopp säkras i kommande budgetar? Beroende på politisk grundinställning finns åtminstone två varianter. Dessutom borde man kunna enas om att helt slopa överskottsmålet och nöja sig med en budget i balans.

Vår statsskuld är en av de lägsta och vissa nationalekonomer förespråkar begränsad upplåning under ett antal år för insatser riktade mot infrastruktur och försvar.

Lennart Arvidsson, Åhus