Varför får vi inte förtroendet att påverka vårt arbetsschema

Det kommer enbart att ge negativa effekter, för hela personalgruppen. Som Catarina skrev, så kommer det att bli ännu svårare med barnomsorg och kollektivtrafik. Ditt svar på det var att vi måste vara på jobbet när våra kunder behöver oss. Givetvis är det så! Men gör inte det svårare genom att ändra nattens arbetstider.

Ni pratar mycket om och hänvisar till vad som är bäst för vår hälsa, enligt forskning. Jag undrar vad säger forskningen om att arbetar sex dagar i samma vecka, sen en dags ledigt, och sen tre- fyra dagars arbete? Eller att börja arbeta tidigare eller sluta senare än vad vi gör nu? Våra hjärnor och kroppar behöver nervarvning efter avslutat pass. Det kommer att bli väldigt sent, innan vi kan komma till ro efter kvällspass. Eller att få nytt schema var fjärde vecka? Jag behöver ingen forskningsrapport för att veta hur dåligt jag mår av detta!

Du skriver att denna processen har skett öppet, och att vi medarbetare hade möjligheten att skicka in synpunkter. Är ni i ledningsgruppen medvetna om att vi på golvet inte upplever att ni lyssnar på oss?

Är medveten om att vissa schemaförsämringar beror på EU:s regler. Men jag vet också att flera verksamheter har fått dispens. Varför söker inte ni dispens för oss? Det hade öppnat möjligheter att göra bättre, mer hållbara scheman.

Om jag har förstått det rätt, så är den gruppen som arbetar med denna process nåndag till fredag arbetare. Var får ni informationen om hur det faktiskt är att arbeta oregelbundet?

Min slutsats med denna insändare är, kan vi inte få förtroendet att själva få påverka våra schema (givetvis med hänsyn till verksamheten),s å som vi mår bäst av, utan att ni ska sätta regler, som försämrar?

Som du själv skriver, olika faser i livet innebär olika möjligheter. I vårt yrke har vi så mycket positivt, Men det inkluderar också att vi , trots alla möjliga hjälpmedel, sliter sönder våra kroppar. Vi vet aldrig när eller om vi kan få möjlighet att äta och ta rast. Vet aldrig om vi kan gå hem när arbetstiden är slut, eller man får stanna kvar.

Vi lämnar våra familjer kvällar, helger och storhelger. Vi kan inte ha någon hobby, som är en fast dag, då vi inte kommer att kunna närvara de flesta gånger. Vi kan aldrig planera något, mer än några veckor framåt, då vi inte vet vårt schema.Vi arbetar samma året om, aldrig ett naturligt avbrott på grund av röda dagar.

Kan vi då åtminstone, som kompensation för detta, få ett arbetsschema som vi mår så bra som möjligt av? Som vi känner att vi mår bra av, inte som ni berättar för oss att detta är det bästa för oss).

C. Rosenqvist