Kanadensaren som hotar den svenska naturen

– Det är lätt att folk ser oss som naturmuppar som är oroliga för allt, men det här är vi på allvar oroade över. Folk behöver bli medvetna om att de invasiva arterna är ett hot mot vår biologiska mångfald, säger Thomas Johnsson, där han står omgiven i ett hav av höga, gula blommor.

Det är vackert, men förrädiskt.

– Om vi tycker att covid-19 är ett problem så är det ingenting mot vad som kommer att ske när våra ekologiska system krackelerar, konstaterar han.

I Hässleholms kommun är de invasiva, alltså främmande, arterna ett problem främst i form av kanadensiskt gullris, parkslide och jätteloka. De kan skada arter och ekosystem och ha negativa effekter på jord- och skogsbruk. Invasiva främmande arter kan även orsaka ekonomisk skada eller påverka hälsan hos djur och människor negativt.

Men okunskapen har länge varit stor. Vid Aggarps skola ville Göingebiologerna för en tid sedan hjälpa till att utrota den gula skunkkallan – men fick nej från markägaren.

– Nu har man ju skärpt till lagen så att markägaren har ett ansvar för att ta bort de arter som finns med på listan. Skunkkallan har kommit med men det kanadensiska gullriset finns fortfarande inte med på EU:s lista. Konstigt, tycker vi. Men kanske är arten inte ett EU-problem.

Även de arter som ännu inte omfattas av några regler kan räknas som några av de mest problematiska, eftersom de kan orsaka allvarlig skada på våra ekosystem. Därför rekommenderar Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten att man hjälper till att begränsa spridningen. När en art väl hamnar på EU:s lista kan det vara alldeles för sent.

– Just här kring Ignaberga kalkbrott finns just nu det kanske värsta området i hela kommunen, menar Thomas Johnsson.

– I april-maj förra året försökte vi bränna bort en del av gullriset, men vi lyckades inte. Det blev nästan tvärtom, värre. Det bästa säger man är i stället att slå ner det med slåtter, två gånger om året, berättar Johnny Nilsson.

Nordkalk är markägare och bär ansvaret, men har alltså ingen skyldighet enligt lag att agera – ännu.

Just kanadensiskt gullris har fördelen att vara omtyckt av insekter som blomflugor och bin. Flera tidigare växter har dock trängts undan.

Invasiva arter är annars en av orsakerna till att antalet landlevande insekter minskat med 25 procent på 30 år, och att närmare 70 procent av drygt 20 800 studerade populationer av ryggradsdjur försvunnit de senaste femtio åren. Detta vid sidan av ett allt intensivare jord- och skogsbruk, kemiska bekämpningsmedel med mera.

– Ofta har folk köpt växterna för att de varit vackra att ha i trädgården, berättar Thomas Johnsson och Johnny Nilsson.

Skulle det behövas hårdare krav för vad man får ta in i sin trädgård?

– Ja, absolut, svarar Thomas och Johnny samstämmigt.

– Våra ekosystem blir tunnare och tunnare för att till sist kollapsa.