Regionen pressar regeringen på ökat krisstöd

– Årets första kvartalsrapport visar att effekten av covid-19 är starkt negativ. Omräknat på helåret blir resultatet nästan 1,4 miljarder kronor sämre än vad regionen har budgeterat, säger Carl-Johan Sonesson (M) regionstyrelsens ordförande.

Regeringens totala paket till regioner och kommuner för att stärka välfärden uppgår till 7,5 miljarder kronor.

Ytterligare 15 miljarder kronor har skjutits ut till regioner och kommuner för att möta effekterna av covid-19 i verksamheter och ekonomi. Landets 21 regioner får dela på 30 procent av dessa miljarder.

Allt sammanräknat har Region Skåne tilldelats drygt en miljard kronor av krispaketet.

– De första krispaketen på sammanlagt 7,5 miljarder som regionerna delat på betalades ut innan pandemin, så dessa pengar ska inte användas till covid-19-effekterna, säger regionrådet Per Einarsson (KD).

Regionrådet Annette Linander (C) motiverar brevet till regeringen om ökat stöd med att Region Skåne behöver fortsatt hjälp.

– Vi vet inte för hur länge och vi kan inte överblicka konsekvenserna. Vi står inför en stor vårdskuld för inställda operationer, ökad psykisk ohälsa på grund av krisen och andra obehandlade sjukdomar som folk låtit bli att söka vård för under coronakrisen.

Ökad arbetslöshet och ett hårt pressat näringsliv där konkurserna inom olika branscher slår hårt skapar hård press på människor.

Effekten är minskade skatteintäkter för att betala välfärden.

– Ett exempel är ökade kostnader för inköp av sjukvårdsartiklar, material och varor, som har ökat med nästan 16 procent. Ambitionen att bli oberoende av hyrpersonal har fått släppas och kostnaden har ökat med 23 procent. Prognoserna för Skånetrafiken 2020 blir 750 miljoner kronor lägre än budget, säger regionrådet Gilbert Tribo (L).

Alliansen, med stöd av SD och V, är eniga om att det redan nu är helt uppenbart att det krävs ytterligare stora riktade statsbidrag till regionerna.

– Det krävs att tillskottet blir ramhöjande för kommande år, säger Carl-Johan Sonesson.

Oppositionsledare Henrik Fritzon (S) säger nej till ökat krisstöd från regeringen nu.

– Vi har ett prognostiserat underskott i sjukvården på 1,5 miljarder kronor. Av dessa är endast 254 miljoner relaterade till kostnader för covid-19. Totalt beräknas kostnaderna för viruset uppgå till 685 miljoner kronor, exklusive bolagen. Det finns alltså god marginal till att täcka kostnaden för covid-19.

Henrik Fritzon anser att regionen redan har tilldelats ett unikt tillskott och att då skicka brev och begära mer pengar är helt fel, menar han och berömmer regeringens krishantering.

– Det borgerliga styret har systematiskt bedrivit en lågskattepolitik. Deras höjning av skatten med 49 öre räcker inte. Regionen måste ta sitt ansvar för sin egen ekonomi, och det gör vi inte nu. Styret lägger besparingar på 915 miljoner kronor i år samtidigt som statens krisstöd inte har rörts. Pengarna ligger hos regionstyrelsen. Vi vill dela ut pengarna till verksamheterna.

Socialdemokraterna anser att behovet av höjd regionskatt är uppenbar.

– Vi har inte angett någon nivå på en sådan skattehöjning ännu, förklarar Henrik Fritzon.

Både SD och V tycker det är obegripligt av S att inte vill skriva till regeringen om ökat krisstöd.

– Får vi inte kompensation får vi höja skatten, eller skära i verksamheterna. 2023 överskrider vi skuldsättningsmåttet. Detta är en viktig uppmaning till regeringen att det är kris i landet. Istället för att höja skatten och ta mer pengar från de skånska hushållen ser vi hellre att regeringen lånar upp pengar. Region Skåne måste ha resultat så att vi klarar av alla investeringar i sjukhus och infrastruktur. Investeringar som är nödvändiga och som skapar arbetstillfällen och skatteintäkter, säger regionrådet Niklas Nilsson (SD).

Regionrådet Sara Svensson (V) betonar vikten av ökade generella statsbidrag under flera år.

– Det är däremot djupt problematiskt att det borgerliga styret har ett besparingskrav på 900 miljoner på sjukvården.