Böcker som fördjupar bilden av Hilma af Klint

2012 inledde dåvarande chefen för Moderna Museet Stockholm, Daniel Birnbaum, ett samarbete med Kurt Almqvist, styrelseordförande i Stiftelsen Hilma af Klints Verk, i syfte att genom en utställning låta världen lära känna en av konstens mest säregna utövare.

Våren 2013 kunde museet så öppna utställningen Hilma af Klint – abstrakt pionjär. Den blev en succé och succén upprepades när den senare visades dels på Hamburger Bahnhof – Museum für Gegenwart i Berlin, dels på Picasso-museet i Malaga och slutligen på danska Louisiana. 70 år efter sin död var Hilma af Klint (1862-1944) på väg att bli världsberömd.

Utställningen blev också upptakten till ett eskalerande intresse för denna dittills förhållandevis okända konstnärinna som avbröt en karriär som ”traditionell” konstnär för att i stället viga sitt liv – och sin konst – åt att ge synlig gestalt åt de hinsides världar som först förmedlades till henne via tidens teosofiska strömningar och senare, efter 1920, via Rudolf Steiners antroposofiska världsåskådning.

Våren 2016 visade Serpentine Galleries i London Hilma af Klint: Painting the Unseen och vintern 2018/2019 klädde hennes verk hela serpentinen i Guggenheim museet i New York där Hilma af Klint – Painting for the Future visades. Och i skrivande stund bidar utställningen Hilma af Klint – Konstnär, forskare, medium sin tid bakom Moderna Museets i Malmö lykta dörrar i väntan på att den värsta Corona-stormen ska mojna – vernissagen är planerad till den 16 juni.

De ovan nämnda utställningarna har i sin tur genererat föredrag, föreläsningsserier och – naturligtvis - böcker. Det mesta i samarbete med den inledningsvis nämnda stiftelsen vars mål är att med alla till buds stående medel vidga kunskapen om och förståelsen för Hilma af Klints unika livsverk. 2018 lämnade förläggaren Marika Stolpe sitt jobb vid Bonnierkoncernen för ett starta det egna förlaget Stolpe, som tillsammans med Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse för allmännyttiga ändamål specialiserat sig på utgivning av böcker med inriktning på ”hantverk, bildning, och skönhet”.

Förlaget inledde ett samarbete med Hilma af Klint-stiftelsen vilket hittills har resulterat i två böcker, dels Hilma af Klint – Att se är att inse, som bygger på de föredrag som hölls på Goethe-institutet i London i samband med ovan nämnda utställning på Serpentine Galleries samt Hilma af Klint - Tidsandans visionär. Den senare återger i essäform de seminarieföreläsningar om framför allt olika aspekter på teosofin som hölls anslutning till utställningen i New York.

Tillsammans innehåller de två mycket rikt illustrerade böckerna tio essäer som återspeglar något av svårigheterna med att överhuvudtaget definiera Hilma af Klints konst. Var hon verkligen en ”abstrakt pionjär” som titeln på Moderna Museets utställning gör gällande? Och var den abstrakt på det hela taget då den i mångt och mycket hade sina rötter i botaniken? (af Klint var utbildad blomsterillustratör). Var hon inte snarare en ”kosmisk visionär” som Daniel Birnbaum formulerade det? Och när hennes strävan nu inte var att förnya måleriet utan endast att synliggöra budskap från andevärlden, kan man då på det hela taget kalla henne målare?

Navet i hela Hilma af Klints konstnärskap är naturligtvis ”andevärlden” som den först kom till uttryck i teosofin och från och med 1920 antroposofin – Rudolf Steiners tolkning av teosofin. Flera av essäerna har också teosofin/antroposofin som tema – från rörelsens födelse i New York 1875 till teosofin i modern och samtida konst. Därtill också analyser paralleller mellan Hilma af Klints konst och samtida konstströmningar.

Mest intressant finner jag Hilma af Klint – Tidsandans visionär, vars essäer jag betraktar som näst intill oumbärliga för dem som vill få ut något mer av Hilma af Klints konst än bara ”ögonfröjd” i form av vackra och mystifierande ytor.