Hyllade Stina Jackson briljerar även utanför spänningsgenren
Förinta världen ikväll
Författare: Stina Jackson
Förlag: Albert Bonniers
Stina Jackson har skrivit två hyllade kriminalromaner som utspelar sig i Norrbottens inland. Men lika mycket handlar de om dysfunktionella familjer och längtan bort. Så vad är det egentligen som gör att ”Förinta världen ikväll” inte är en spänningsroman? Kanske att ingen mördas. De andra beståndsdelarna och temana finns där, inklusive de poetiska beskrivningarna.
Jackson är uppvuxen i Skellefteå men bor numera i Denver, Colorado, och målar fram den svenska skogen och de amerikanska vidderna och Klippiga bergen. Även dofterna av träden, natten i öknen, bullbak, sunkiga barer och bakfylla. Rädslan som stinker. Hon har sett och skriver fram ländernas glesbygd, övergivna orter och människor. De som vill bort, och de som fastnat. De som längtar, men inte vet efter vad.
”Oavsett genre är det fortfarande mörkret i människan som Jackson gräver i. Även denna gång med lyckat resultat.”
Eva är mamman som är kvar i Skellefteå. Som beskrivs som hysterisk, kontrollerande, rädd. Men som under sin ensamma sommar vågar sig ut i nätterna.
Matilda är dottern som har dragit till USA och inte svarar i telefon. Som tror att hon på väg mot något, att bli någon, men som flyr, flyger, kraschar. Som självdestruktivt dansar för nära kanten. Hon är navet som de andra kretsar kring men hon är också otydlig, kanske för att hon är otydlig även för sig själv, eller för att hon presenteras genom mammans och Tylers ögon. Och genom alla andra män som han ser titta lystet på henne.
Tyler är den äldre mannen, ja, den slitna gubben, den före detta hemlöse som räddar Matilda från en våldsam älskare. Som så gärna vill rädda flickan från både världen och sig själv.
Berättelserna löper längs ensliga vägar och parallella spår, men obehaget och de osunda relationerna skaver i båda. Vem som är förövare och offer (finns det ens några hjältar?) är varken uppenbart eller konstant, med oklara skiljelinjer och bevekelsegrunder.
Oavsett genre är det fortfarande mörkret i människan som Jackson gräver i. Även denna gång med lyckat resultat.
