Christer Nylander: Christer Nylander: Lova lagom så blir besvikelserna mindre
Häromdagen när jag satt på tåget till Stockholm fick jag plötsligt en notis från SJ i telefonen. Nya förseningar, tänkte jag. Omedelbart började hjärnan fundera på vad som hänt, hur det skulle drabba mig och vilka andra färdvägar jag borde ta nästa gång.
När jag läst notisen visade det sig vara tvärtom. Det var förvisso en avvikelse i ankomsttid, men vi beräknades inte komma för sent utan åtta minuter före tidtabellen.
Egentligen är jag lite fascinerad över att man kan ange så exakt när ett fordon som reser från Hässleholm ska anlända till Stockholm och nästan varje gång träffa rätt. Det är så mycket som kan hända på vägen. En passagerare blir sjuk, en älg springer ut på spåret, en kontakteldning går sönder och så vidare. Visst blir det försenat ibland och jag har verkligen fått sitta ofta och länge i försenade tåg, ibland har det inneburit äventyr i form av evakuering, ibland har det inneburit missade sammanträden. Men det mesta löser sig till sist.
När det blir enligt tidtabell eller rent av tidigare än beräknat brukar jag inte tänka så mycket på det. Det gör ingen. Men när det blir försenat så är vi rätt många som säger ”Typiskt SJ!” Oavsett om det är SJ:s fel eller ej.
Det är lite som med vädret. Vi tittar på tv och våra väderappar och förväntar oss sen att det ska bli exakt så som det står. Och om det inte blir 23 grader i Hästveda trots att det står det i appen och inget regn i Broby trots meteorologens löfte, så blir vi besvikna. Sanningen är väl att det är rätt mycket som kan göra att vädret förändras. Till och med mer slumpartade saker än det där med tågresor.
Förutsägelserna kring vädret är ofta förknippade med stora osäkerheter. En amerikansk meteorolog sa en gång på 70-talet att en fjärils vingslag i Amazonas kan skapa en orkan i Texas. Jag vet inte om det är så, men jag inser att det är rätt små förändringar i lufttryck eller vindriktningar som krävs för att regnskuren kommer i Glimåkra istället för i Broby.
Den där strävan efter exakthet har också tagit sig in i idrottens värld. Redan med Stenmark lärde vi oss att hundradelar var viktiga. Nu tar vi för givet att en domare ska veta exakt om en boll var över mållinjen eller ej. Om kamerorna går Sverige väg i fotbolls-VM klagar vi inte. Lite som när tåget kommer in för tidigt och vädret blir bättre än väntat.
”Jag inser att det är rätt små förändringar i lufttryck eller vindriktningar som krävs för att regnskuren kommer i Glimåkra istället för i Broby.”
Statsminister Tage Erlander (S) klagade en gång på 60-talet över de stigande förväntningarnas missnöje. Han konstaterade att folk aldrig blir nöjda. När regeringen genomför välfärdsreformer blir folk förvisso glada, men ganska snart vänjer man sig vid nya förmåner, tar dem för självklara och vill ha mer. Det är förmodligen en djupt mänsklig reaktion.
Sedan Erlanders tid har det blivit en balansgång för politiken mellan att lova saker för att vinna val och att spela ner förväntningarna för att kunna överraska positivt. Det svåra är att lova tillräckligt mycket för att folk ska vilja lyssna. De gäller SJ, meteorologer och fotbollsdomare, såväl som för politiker.
Christer Nylander är fristående krönikör på ledarsidan. Han är ordförande för tankesmedjan Bertil Ohlininstitutet och var tidigare riksdagsledamot för Liberalerna.
