Digital vård med förstånd
Den digitala utvecklingen ger nya möjligheter också för vården. Den har utnyttjats under flera år men processen är ändå bara i en första fas. Det har exempelvis ganska länge gått att förnya recept via nätet i många landsting, och läkare kan få hjälp att analysera röntgenbilder på distans, till och med från Australien där vår natt är dag.
Det finns all anledning att fortsätta utveckla det som ibland kallas e-hälsa med ett brett begrepp. Avstånd till läkaren är ett hinder för många att söka vård i tid, och köer till vården är kanske svensk vårds huvudproblem. Kan åtminstone en del vårdsökande ske via nätet istället för genom fysiska besök avlastar det vårdorganisationen för att kunna göra annat snabbare och effektivare.
De senaste fem åren har särskilda bolag erbjudit nätläkartjänster till patienter över hela landet. Till en början fick de samma ersättning av landstingen som för ett fysiskt patientbesök. När verksamheten växte bestämde landstingen under förra året, på SKL:s förslag, att ersättningen skulle bli begränsad. Att ett landsting hade nolltaxa för läkarbesök gjorde att nätläkarna registrerade sig där innan det justerades.
Ändå har fortsätter kostnaderna för nätläkartjänster att öka snabbt. Nu finns det åtta bolag som erbjuder nätläkartjänster, varav tre är relativt stora. De flesta landsting utvecklar liknande tjänster med ambitionen att alla vårdcentraler ska kunna erbjuda nättjänster både för en första kontakt och, kanske oftare, för uppföljande besök.
Den ekonomiska påverkan är viktig. Än viktigare är om nätläkarna kan göra samma jobb som den som möter patienten fysiskt. De flesta är överens om att alla diagnoser inte kan ställas utan att träffa patienten. En risk är att medicin ordineras alltför lättvindigt. Särskilt oroande är om antibiotikaförskrivningen skulle öka.
Det gäller därför att nätläkarverksamheten utvecklas så att inte vårdresultaten kan ifrågasättas. Det måste alltid vara patientens hälsa som står i centrum. Digitaliseringen ska användas för att förbättra vården.