Johanna Nylander: Johanna Nylander: Sverige behöver en bättre integrationspolitik
Behandlingen av de ukrainska flyktingarna visar på bristerna i den svenska integrationspolitiken. Trots alla år av misslyckat flyktingmottagande och absurda utvisningar av välintegrerade människor verkar inte Sverige ha lärt sig någonting.
Människor som lyckats skaffa både jobb och bostad utvisas fortfarande på grund av regelmissar. Ukrainska flyktingar vittnar om långa väntetider hos Migrationsverket, att det är svårare än vad som borde vara rimligt att tacka ja till jobb, och hur man behöver förlita sig på sina medmänniskors goda vilja för att få ihop vardagen.
Samtidigt blir det tydligt hur knepigt EBO-reglerna slår när de som lyckats lösa egna boenden på fel adress riskerar bli av med den lilla ersättning Migrationsverket ger, och blir än mer beroende av att någon annan kan hjälpa till.
Den hårda politiska tonen mot invandring och de senaste årens regelskärpningar har minskat antalet människor som söker asyl, men det har också försvårat integrationen för dem som är här. Där det borde finnas snabbspår in i landet för alla som har potential att snabbt försörja sig själva och ett etablerat system som ger möjligheter och öppnar dörrar för dem som vill in i samhället.
”Trots alla år av misslyckat flyktingmottagande och absurda utvisningar av välintegrerade människor verkar inte Sverige ha lärt sig någonting.”
Sedan den 1 juni gäller nya regler för all vanlig arbetskraftsinvandring. Det har blivit lite lättare att förnya ett tillstånd, man måste kunna försörja familjemedlemmar för att de ska få följa med, och det blir möjligt att åka på tjänsteresa medan man väntar på beslut om förnyat tillstånd.
Det blir krav på att inte bara ha ett erbjudande om anställning, utan man måste ha ett underskrivet anställningskontrakt. Fusk ska motarbetas genom att arbetsgivaren blir skyldig att meddela förändringar, samtidigt som arbetstagaren inte längre ska kunna utvisas på grund av mindre eller ”oskäliga” missar. Till största delen välkomna förändringar, men det finns mycket som pekar på att det inte är tillräckligt.
Ett av de större problemen som drabbat både de ukrainska flyktingarna och vanliga arbetskraftsinvandrare är Migrationsverkets långa handläggningstider. Det är inte rimligt att företag som behöver personal, eller människor som har fått ett jobb, behöver vänta i månader för att få myndighetsgodkännande. Till det kommer månadslånga väntetider hos Skatteverket för att få personnummer, vilket i sin tur är nyckeln för att få tillgång till alla andra faciliteter som behövs för att leva och bo i landet, som bankkort, egen lägenhet och el-abonnemang.
Tid har betydelse, och varje vecka någon behöver vänta på att få börja jobba, eller på att få ut den där lönen man har rätt till, kostar både för den enskilde och för offentliga förvaltningar. Att snabba på svensk byråkrati är att snabba på integrationen, och det behövs för hela samhället.
Johanna Nylander är fristående krönikör på ledarsidan.
