Johanna Nylander: Johanna Nylander: Ta semester efter ansiktslyftet
Den som själv väljer att förstora brösten kan få sjuklön från jobbet under tiden man återhämtar sig innan man är tillbaka på jobbet. Det svenska systemet för sjukskrivning, där de två första veckorna är arbetsgivarens ansvar, tar inte hänsyn till om orsaken är medicinskt motiverad eller frivillig lyx.
Skönhetsoperationer har liksom lägenhetsrenoveringar ökat under pandemin. Personer med stort nöjeskonto som tidigare gått till resor har kunnat läggas på olika former av förbättringsprojekt, och den estetiska plastikkirurgin har fått sin beskärda andel. I många fall har återhämtningen från skönhetsoperationerna kunnat kombineras med hemmajobb, men det finns också många arbetsgivare som rapporterat om hur anställda först begär semester för själva ingreppet och sedan sjukanmäler sig, ibland i flera veckor.
Man skulle kunna tänka sig att det finns en rättviseaspekt i den svenska modellen när möjligheten till sjukskrivning är så blind att den inte bryr sig om vad orsaken är. Men det finns redan undantag. Till exempel blir kvinnor som föder med kejsarsnitt i normalfallet inte sjukskrivna utan hänvisas till föräldraledighet och förväntas kunna ta hand om både nyfödd bebis och eventuella syskon. Trots att det är en stor bukoperation där man första veckorna ska undvika tunga lyft för att inte hindra läkningen.
”Det är absurt att man kan leva på sjukersättning från försäkringskassan under vilan efter ansiktslyftet.”
Man kan säga mycket om plastikkirurgi och skönhetsoperationer. Ibland kan gränsen mellan vad som är medicinsk motiverat och självvalt vara tunn, och fylla ett syfte när den offentliga vården brister. Inte minst märks det i eftervården för just graviditets- och förlossningsskador. Kvinnokroppen förändras efter en graviditet, och även om många som vänder sig till skönhetsklinikerna efterfrågar ingrepp baserat på yta och estetik, har privata plastikkirurger länge opererat delade magmuskler och gett kvinnor bålstyrkan tillbaka. En operation den offentliga vården fortfarande på många håll anser vara onödig.
Det vore ändå rimligt att i normalfallet efter en estetisk skönhetsoperation utan medicinska orsaker, att man i stället för sjukskrivning tar semester för tiden man behöver vila upp sig. I somras kom ny lagstiftning som skärpte reglerna för vissa utförare inom branschen, och som tydligare krävde ansvarsförsäkring från dem som gör ingreppen. Det är bra, men inte tillräckligt.
Reglerna för skönhetsingrepp kompliceras av att vården i Sverige till största del är antingen helt privat eller helt offentligfinansierad. Systemet är inte anpassat för att människor väljer att göra ingrepp som inte motiveras medicinskt, eller inte passar in i regionernas riktlinjer. Det behövs regler som kan hantera nyanserna, istället för att leda till absurda konsekvenser som att man kan leva på sjukersättning från försäkringskassan under vilan efter ansiktslyftet.
Johanna Nylander är fristående krönikör på ledarsidan
