Sofia Nerbrand: Magdalena Anderssons personangrepp är ovärdiga
Fy så lågt. S-ledarens försök att undergräva den libertarianske samhällsdebattören Henrik Jönsson är skamlöst. Magdalena Andersson intervjuas av Dagens Nyheter (15/2) om påverkanskampanjer, populism och Putin – och väljer att själv omnämna en enskild medborgare som bara utnyttjar sin rätt att uttrycka sig.
Men tycker man inte som S är man förmodligen i maskopi med Kreml eller Trump – antyder hon. För vem finansierar Jönsson, frågar hon konspiratoriskt och pressekreteraren inflikar ”För att sprida hatpropaganda mot oss och Magda”. Märk väl att alla citat är godkända av båda innan intervjun publicerades.
Magdalena har rest till USA för att lära om hur polariseringen tär på den amerikanska demokratin och hon vevar på om smutskastningskampanjers förödande konsekvenser – och så ägnar hon sig själv åt denna typ av trumpism. Sicket hyckleri!
Och det är inte bara Magdalena Andersson som beter sig tarvligt. Partisekreteraren Tobias Baudin twittrade totalt tondövt – samma torsdagskväll som den berättigade kritiken mot partiledaren rasade från både höger till vänster – följande om en ny rapport från tankesmedjan Timbro: ”Hatet och konspirationsteorierna flödar i högerns trollfabriker. Det är dags att högern börjar ta ansvar för deras lobbyverksamheter, kampanjer och trollfabriker. Finansieringen av attackerna mot såväl oppositionen som den svenska modellen måste redovisas.”
”Trollfabriker?! Sossarna måste ge sig.”
Trollfabriker?! Sossarna måste ge sig. Timbro är en självständig tankesmedja, finansierad av stiftelsen Fritt Näringsliv. Det är bara att googla. Och medarbetare där, liksom på ledarsidor som denna, är inte köpta av ägarna. Man kan tänka självständigt och principiellt, utan att gå någons ärenden.
Jag är förundrad över att Magdalena Andersson fortfarande har så höga förtroendesiffror, och att så många sympatiserar med S. Partiet är en intellektuellt ohederlig maktapparat som tar till vilka tjuvnyp som helst för att göra ner sina meningsmotståndare. Ledande socialdemokrater väljer gång på gång att misstänkliggöra avsändare i stället för att diskutera sakpolitik.
Själv kommenterar Henrik Jönsson påhoppet med att det ”är det rätt obehagligt att bli ihopkletad med ryska troll och beskriven som en producent av hatpropaganda med suspekt finansiering” (Expressen 16/2). Han är i själva verket self made, både som entreprenör och estradör. Styrd av ingen, självfinansierad i mångt och mycket genom donationer från hans många Youtube-följare.
Det enda man kan glädja sig åt i denna smutsiga historia är att mängder av helt vanliga människor nu swischar pengar till Henrik Jönsson i ren sympati.
Det är denna moderna och digitala folkrörelse som S uppenbarligen inte förstår sig på – och samtidigt fruktar.