Annons

Katarina Erlingson: Sårbara kommuner infiltreras av gangsters

Den svenska aningslösheten kring korruption och brott gynnar den organiserade brottsligheten. Brotten riskerar dessutom att urholka den svenska demokratin.
Katarina Erlingson
Ledare • Publicerad 26 november 2023 • Uppdaterad 27 november 2023
Katarina Erlingson
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Norra Skånes politiska hållning är grön och liberal.
Kristianstadsbladet/Norra Skåne. Lokaltidningar är viktiga för att granska kommunerna och därmed minska risken för korruption och annan brottslighet.
Kristianstadsbladet/Norra Skåne. Lokaltidningar är viktiga för att granska kommunerna och därmed minska risken för korruption och annan brottslighet.Foto: Mikael Persson

Sverige har i många år varit ett av de minst korrupta länderna i världen och så är det fortfarande. Men i takt med att brottsligheten blivit alltmer organiserad och hittat nya områden att verka på är det hög tid att ta bort skygglapparna hos många svenskar när det gäller kriminellas möjligheter att påverka stat och kommun.

Forskaren och statsvetaren Carina Gunnarson har skrivit rapporten ”Den sårbara staten. En forskningsöversikt om hur organiserad brottslighet påverkar stat och kommun” (SNS förlag, 2023) som presenterades vid ett SNS-seminarium nyligen.

Annons

Carina Gunnarson konstaterar att ”en generell välfärdsstat i kombination med en tillitsbaserad förvaltning där stora välfärdsresurser fördelas på lokal nivå, gör svenska kommuner sårbara”.

Välfärdsbrott har blivit uppmärksammade på senare år, men det finns fler möjligheter för den organiserade brottsligheten att tjäna pengar på godtrogna svenska kommuner. Det minsta man som medborgare kan begära är därför att lokala politiker och tjänstemän är medvetna om riskerna och vad man kan göra för att motverka dem.

De kommuner som har lokaltidningar som granskar besluten och verksamheterna borde tacka sin lyckliga stjärna istället för att beklaga sig över besvärliga granskningar. Utan kontroll är det lätt att oegentligheter går under radarn, eller försvinner i en tystnadskultur som torde vara vanlig i kommuner där korruptionen får fäste. Tyvärr har det på många håll blivit svårare för lokaltidningen att begära ut offentliga handlingar. Det krånglas och dras ut på tiden.

”De kommuner som har lokaltidningar som granskar besluten och verksamheterna borde tacka sin lyckliga stjärna.”

Den kommunala revisionen är satt att kontrollera de kommunala verksamheterna, men revisionen är ofta väldigt svag. Sedan några år får de politiskt tillsatta revisorerna inte samtidigt sitta i kommunfullmäktige, för att de ska kunna vara någotsånär neutrala. Men vad hjälper det när det är de politiska partierna som nominerar revisorerna och kommunfullmäktige som väljer dem?

Det ses dessutom ofta som en form av reträttpost så både medelåldern och mansdominansen brukar vara hög. Varken ålder eller kön är förstås relevant, det viktigaste borde vara att revisorerna inte drar sig för att granska verksamheter och att de gör det med tillräckligt besvärliga frågor.

Tystnadskultur är en annan ingrediens som kan förstöra kommunen och göra den sårbar för korruption. Där har den högsta politiska ledningen ett stort ansvar som man inte alltid tar, av okunskap eller rädsla för att klampa in på tjänstemannaorganisationens område. Det är därför otroligt viktigt vem som är kommundirektör och att denne är en transparent och öppen person. Om motsatsen gäller finns oftast inget annat att göra än att avskeda chefen. Det är ett viktigt maktmedel som den politiska ledningen har i förhållande till organisationen.

Särskilt i mindre kommuner måste det också vara tydligt med rågångarna gentemot det lokala näringslivet. Vilket inte är så lätt där alla känner alla. Men släpper kommunen det minsta på gränserna så förflyttas normer och risken finns att brottslighet nästlar sig in. Något som på sikt kan leda till bristande tillit från invånarnas sida och därmed hota demokratin.

Annons
Annons
Annons
Annons