Katarina Erlingson: Sluta köp och släng så mycket kläder
Många svenskar är medvetna om sitt eget ansvar när det gäller att stoppa klimatförändringarna. Vi sorterar vårt avfall, köper kanske en elbil och försöker äta lite mindre kött. Men att sluta köpa nya kläder gör vi inte gärna. Visst finns det numera secondhand-butiker i de flesta städer, men många drar sig för att köpa något som någon okänd har haft på sig. Garderoben hos alltför många svämmar över. Om man får för sig att sortera bort det man inte använder kan det bli stora kassar att lämna in till hjälporganisationer och andra som tar emot använda textilier. Men mycket slängs i vanliga hushållssopor för vi vet inte var vi ska lämna in kläderna eller så är vi helt enkelt för lata.
Som i allt arbete för att minska påverkan på klimat och miljö är steg ett att minska eller sluta använda det som är skadligt. Att sluta använda kläder är förstås inget alternativ, men de flesta skulle antagligen må bra av att få lite mer överblick över sina garderober. Att sluta spontanhandla på rea och bara köpa det man verkligen behöver, av så bra kvalitet som man har råd med.
Om mindre än ett år, den 1 januari 2025, införs separat insamling av textilavfall. Det blir en utmaning för kommunerna, som är de som får ansvaret. En springande punkt är själva sorteringen av textilavfallet. Avfallsbolaget Sysav i Malmö ligger före. Det började som ett forskningsprojekt 2016 med världens första automatiserade sorteringsanläggning som 2022 integrerades i Sysavs ordinarie verksamhet. I anläggningen sorteras enorma mängder kläder och andra textilier. Det sorteras efter färg och hur tygfibrerna är sammansatta. Bomullskläder kan återvinnas och bli nya bomullskläder. Annat sorteras ut för att användas som till exempel stoppning i möbler.
”För många företag är det billigare att plaggen slängs än att de returneras.”
Även andra offentliga aktörer har ett ansvar att göra textilanvändningen mer hållbar. Region Skånes tvätteri har nyligen ingått ett avtal med ett företag som hämtar de textilier som måste kasseras. Det är begripligt att vårdanställdas arbetskläder och patientkläderna slits och får fläckar. Det är därför svårt att förstå att regionen inte tagit tag i slängmentaliteten förrän nu. Förra året slängde den över 48 ton textilier, som i princip bara brändes upp. Visserligen gav det antagligen fjärrvärme, men återanvändning och återvinning måste vara de första stegen.
Samarbete mellan offentliga aktörer, privata företag och forskning är nyckeln för att utveckla återvinningen vidare. I många verksamheter måste textilierna tvättas ofta, inte minst av hygienskäl. Då slits materialet förstås i större utsträckning. Då är återanvändning inte lämpligt utan det krävs i stället återvinning.
Privatpersoner måste inse sitt ansvar och minska sin konsumtion. Tyvärr verkar det gå i fel riktning. E-handeln gör att många beställer hem för mycket som sedan skickas tillbaka, och för många företag är det billigare att plaggen slängs än att de returneras. Många köper klädesplagg flera gånger i månaden, men tröttnar fort. Textilåtervinning är viktig för att hantera mängden kläder som vi tröttnar på, men det som verkligen skulle hjälpa miljön och klimatet är att vi radikalt minskar vår konsumtion av kläder.
