GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Hanna Marie Björklund: Sverige tål inte hur mycket vilt som helst

En ny kommission ska utreda omfattningen av viltskador i Sverige. Mer kött på benen är bra, för Sverige har inte råd att låta jordbruket betala priset för stora viltstammar.
Hanna Marie Björklund
Ledare • Publicerad 24 februari 2022
Hanna Marie Björklund
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Norra Skånes politiska hållning är grön och liberal.
Vildsvin orsakar skador i jordbruket.
Vildsvin orsakar skador i jordbruket.Foto: Fredrik Sandberg/TT
Vildsvin orsakar skador i jordbruket.
Vildsvin orsakar skador i jordbruket.Foto: Michael Probst

Marken under de stora ekarna är fullständigt uppbökad. Det ser ut som någon kört runt i hagen med en jordfräs och hela området ser stökigt och trasigt ut. Vildsvinen har hittat till ytterligare en av våra hagar och det är verkligen ingen vacker syn. Men frågan är inte bara estetisk. När liknande saker händer ute på åkrar kan vildsvinens framfart även bli ekonomiskt förödande. Att djuren inte är några favoriter i det svenska lantbruket är enkelt att förstå.

Vildsvin är inte den enda typen av klövvilt som kan orsaka stora ekonomiska skador för företag och privatpersoner. Älg, hjort och rådjur har också ökat kraftigt.

”Marken under de stora ekarna är fullständigt uppbökad.”

Ingen vet exakt hur stora skador som varje år orsakas av vilt i Sverige, men en uppskattning är minst 18 miljarder kronor. LRF tillsätter nu tillsammans med skogsbolag som Södra och Mellanskog en kommission som ska utreda viltskadorna. Resultaten ska presenteras i slutet av maj.

Det är ett lovvärt initiativ. Diskussionen om hur stor viltstam vi ska ha i Sverige innehåller en konflikt. Jägare vill ha större populationer av vilda djur för att kunna bedriva en aktiv och stimulerande jakt. Lantbrukare och skogsägare önskar hålla nere viltstammarna för att undvika för mycket skador på sina marker. Diskussionen om att balansera olika intressen främjas av så mycket kunskap som möjligt.

För jakten är ett av Sveriges största och mest utbredda fritidsintressen, en aktivitet som skänker glädje och avkoppling till dem som utövar den men även har ett värde som inkomstkälla på landsbygden. Markägare kan på många håll sälja jakträtter. Flera gårdar och gods erbjuder jaktresor och andra typer av jaktupplevelser. Jaktens viltvårdande nyttor och betydelse för hela samhället måste också erkännas och tas på allvar i diskussionen.

Men priset för att kunna bedriva jakt kan inte bli hur högt som helst. En viktig orsak till att vissa viltstammar numera blivit stora är att djur rymt från vilthägn. Att vildsvin och hjort som kan göra så pass stor skada i lantbruket återintroducerades till landet för jaktturister – utan att någon annan del av samhället fick vara med och tycka till – är inte bra och kan kritiseras i efterhand.

Det är möjligt att kombinera jakt, lantbruk och skogsbruk och deras olika intressen. Men man måste ha balans i proportionerna. Att jägare uppskattar ett visst vilt får inte väga tyngre än skador i miljardklassen för svenskt lantbruk. Vi har inte råd att fler bönder lägger ner sin verksamhet för att vildsvin bökar sönder deras ängar och hagar.

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kristianstadsbladet och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.