Annons

Flyktingar kan rädda glesbygd

Krönikor För ett halvår sedan fick jag och förre kommunalrådet i Uppsala Gunnar Hedberg (M) uppdraget att försöka få landets kommuner att ta emot fler flyktingar.
Publicerad 8 juli 2014 • Uppdaterad 25 november 2021

Skälet var att det vid årsskiftet fanns ungefär 10 000 personer, som fått uppehållstillstånd och därmed rätt att stanna i vårt land, men som ännu inte tagits emot av någon kommun. I förra veckan presenterade vi våra förslag. Mottagandet var förhållandevis positivt. Mest uppmärksamhet fick utan tvekan vårt förslag om att alla kommuner ska ha en lagstadgad skyldighet att ha beredskap för att ta emot flyktingar. Flyktingar har samma rätt som alla andra att välja var de vill bo, men i en del kommuner saknas en organisation för att ta emot. Vi tycker det är rimligt att kommunerna har en beredskap ta emot nyanlända på samma sätt som de till exempel måste vara beredda erbjuda barnfamiljer förskola. Både ansvarig minister Erik Ullenhag (FP) och företrädare för oppositionen uttryckte ett försiktigt gillande. Nja, alla var förstås inte positiva. Sveriges kommuner och landsting (SKL) var skeptiska med hänvisning till den kommunala självstyrelsen. Fullt förståelig synpunkt, men samtidigt kan man fråga sig om det är rimligt att några kommuner tar sig rätten att skjuta över ansvaret på andra.

Jag är i och för sig inte förvånad att just detta förslag orsakade starklast reaktioner. Konflikter mellan stat och kommun och frågor och tvång skapar nästan alltid spänningar. Ni som följt debatten i Östra Göinge vet vad jag talar om. Men egentligen har vi andra förslag som är både viktigare och med mina mått mätt mer dramatiska. Vi förslår till exempel att Migrationsverket i större utsträckning som etablera boenden för asylsökande i kommuner som vill ta emot fler flyktingar. Under våren har vi besökt alla län och talat med företrädare för cirka 250 kommuner. Visst finns det några som menar att deras kommuner har svårt ta emot fler, och några få som inte alls vill ta emot. Men många ser flyktinginvandring som ett sätt att vända befolkningsutvecklingen och därmed klara finansieringen av vård och skola och annan välfärd.För första gången i mänsklighetens historia så bor det i dag fler människor i städer än utanför. Inflyttningen accelererar i många länder och Sverige är det land i EU som har den kraftigaste inflyttningen. Jag inser fördelarna. Ja, jag själv gillar livet i staden med närhet till kultur, idrott och den relativa anonymiteten. Samtidigt finns det en baksida. Urbaniseringen riskerar dra med sig även de som vill bo på landet eller i mindre samhällen. Dessutom, om vi vill att alla ska ha en bra service blir det ett bekymmer när underlaget försvinner i många kommuner.

En lösning är en ökad statlig styrning. Med ekonomiskt svaga kommuner blir självstyrelsen en princip utan innehåll. Mot den här bakgrunden är det fullt logiskt att Jan Björklund vill göra skolan statlig och att Stefan Löfvén vill bestämma gruppstorleken i förskolan.En annan lösning är förstås att försöka få människor att bo och leva i hela landet. Jag tror på den idén. Och det gör många kommunpolitiker runt om i landet och därför ser de flyktingen från Syrien som en möjlig räddare i nöden.

Lars Stjernkvist
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons