"Lite väl försiktig budget"

För att Sverige inte ska tappa konkurrenskraft i förhållande till andra länder så krävs investeringar, men av det syns inte mycket i regeringens förslag, tycker Annika Winsth.

– Det är en lite väl försiktig budget.

Den är neutral, och håller igen på utgifterna, konstaterar hon.

Fast hon tror att det kan komma mer pengar till kommuner och regioner senare. De är hårt ansträngda.

– De får en summa pengar nu, men man ska inte utesluta att regeringen kommer tillbaka med mer pengar.

När det gäller prognosen för ekonomin är hon mer pessimistisk än regeringen. I alla fall när det gäller utvecklingen nästa år. Regeringen tror på en tillväxt på 1 procent 2024, men Nordea spår negativ tillväxt både i år och nästa år.

– Nu möter hushållen hög inflation. Priserna faller inte, de stiger fortfarande. Hushållen kommer också att möta fler räntehöjningar om Riksbanken höjer nu.

Nordea ser också att arbetslösheten kommer att stiga mer nästa år än vad regeringen tror.

– Det är svårt att se att tillväxten kommer tillbaka som regeringen tror nästa år, säger Annika Winsth.

Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken, är inne på samma linje. Banken presenterade sin egen konjunkturprognos strax innan budgeten lades fram, och den är också mer pessimistisk.

– Regeringen tror på en starkare återhämtning än vad vi gör. Det är optimistiskt, men det är klart att det kan bli så, säger Christina Nyman.

Hon tycker också att budgeten är neutral, kanske lite väl mycket.

– Jag tycker att det fanns mer utrymme, utan att det behöver vara inflationsdrivande.

Sverige har väldigt starka finanser, understryker hon.

– Vi har inte en generellt svag ekonomi, vi har ett inflationsproblem.

Hon pekar på regeringens satsning på rotavdrag som syftar till att behålla kompetens inom byggbranschen. Där hade regeringen kunnat lägga ännu mer pengar för att uppnå detta, genom att exempelvis satsa på offentliga fastigheter, som äldreboenden och skolor, tycker hon.

– Sedan tycker jag att principen att skolor ska drabbas av hög inflation är fel. Kommuner ska inte behöva dra ned på antalet lärare för att kostnaderna stiger. Det är nu det behövs ännu mer utbildningssatsningar, säger Christina Nyman.

Konjunkturinstitutets (KI) generaldirektör Albin Kainelainen konstaterar att regeringens bild överensstämmer väl med KI:s senaste prognos. Medan regeringen bedömer att inflationen enligt KPIF-måttet ska uppgå till 2,7 procent nästa år, det vill säga över Riksbankens inflationsmål på 2,0 procent, har KI en betydligt lägre bedömning, 1,8 procent.

– Men vi är på väg att revidera upp den siffran så bilden som regeringen har är rimlig. Den svenska växelkursen får stor effekt, säger han och syftar på hur den svenska kronan har försvagats mot euron och dollarn.

Utöver den svaga svenska kronan är också prisökningen inom tjänstesektorn ett problem, påpekar Albin Kainelainen.

Ytterligare en utmaning är den höga arbetslösheten. Regeringen håller i budgetprognosen fast vid att arbetslösheten uppgår till 8,2 procent nästa år för att stiga till 8,3 procent nästföljande år. Nästa års siffra är också i linje med KI:s prognos:

– Sveriges arbetslöshet nu (7,7 procent) är hög i utgångsläget och vi ser en uppgång framför oss. Sedan ser den ut att bli mindre än vid tidigare lågkonjunkturer men det är en väldigt stor osäkerhet. Företag har samlat på sig mer arbetskraft än man behöver och det finns en risk att man gör sig av med denna.